Xhosa (folk) | kultur och religion

Kultur och religion

Siare, druid och Amagqirha.

Xhosas traditionella kultur innehåller spåmän eller spåkvinnor som även kan liknas vid en form av druider, som kallas amagqirha. Oftast är det kvinnor som efter ett par års träning innehar posten. Medicin, trollformler och talismaner är samma sak för xhosa. Amagqirha har stora kunskaper i hur man använder örter och rötter. De vet mycket om växtgifter och motgift mot dessa och använder sin kunskap ofta.

I en Amagqirhas hydda fann man ett stort urval av rötter och torkade örter noggrant åtskilda på sina egna platser. När utbildade experter på området undersökte ingredienserna kunde de bekräfta deras verkan. Det var omöjligt att kvinnan var i maskopi med experterna, och hon kunde utan tvekan korrekt ange vad varje ingrediens var bra för. En växt var bra mot magont, en annan kräkframkallande, en annan kunde bota giftiga stick från en insekt och så vidare.

Bland växterna fanns en som skulle tuggas under tiden man gick över en å för att förhindra att bli biten av å-anden. En annan växt skulle användas för att få fördelaktigt utslag i en rättegång och proceduren var så här: Man lade växten på glödande kol och sedan skulle man sätta sig på elden och täcka över sig och elden med sin mantel så allt blev ordentligt rökt. Under rättegången skulle man sen ha en annan växt i munnen.

Xhosa skiljer inte det minsta på hur man använder växterna i medicinskt eller annat syfte, det är precis samma sak. Traditionellt företar xhosa sig i princip ingenting utan dessa hjälpmedel. [3]

Muntlig tradition

Kulturen har en stark muntlig tradition med många berättelser om uråldriga hjältar varav en berättar om uXhosa den store ledaren som gav folket dess namn och som var den första människan på jorden. Andra berättelser talar om att de alla är barn till en förfader som hette Tshave.

Nyckelperson i den muntliga traditionen är sångare som kallas imbongi (plural iimbongi) som bor nära hövdingens "stora plats" som är platsen för de flesta kulturella och politiska aktiviteter. Sångarna följer hövdingen under viktiga händelser och traditionen finns kvar än i våra dagar - sångaren Zolani Mkiva följde Nelson Mandela vid hans installation som president i Sydafrika 1994. Sångerna kallas imibongo och hyllar ledares och förfäders gärningar och äventyr.

På språket isiXhosa är det mycket svårt om inte omöjligt att skilja på idiom och ordspråk. Ett idiom (eller ordspråk) lyder: Ubuso bendoda ziinkomo, vilket betyder ungefär En mans skönhet är hans rikedom. Traditionellt bestod rikedom av boskap och det var därför som vackra kvinnor ibland gifte sig med fula män. [4]

Sagan om Simbukumbukwana [5]

Det var en gång en man som var mycket missnöjd med sin hustru eftersom hon inte gav honom några barn. Han gick då till en vis kvinna Igqirakazi och bad henne hjälpa. Hon svarade: - Du måste först ge mig en fet kalv så jag kan använda dess fett i min medicin. Mannen gick då hem och valde ut en kalv utan horn eller svans och tog med den till den visa kvinnan. Hon sa: - Din hustru kommer att ge dig en son utan armar eller ben eftersom kalven du ger mig inte har horn eller svans. Men du får inte berätta för någon varför din son är arm- och benlös.

Mannen gick hem och berättade för sina vänner vad som skulle hända. Efter en tid födde hans hustru ett barn, men det var en flicka som var välskapt med både armar och ben. Mannen sa då att barnet inte kunde vara hans. Han slog sedan sin hustru och befallde henne att bära bort barnet och låta det förgås. Därefter återvände han till den visa kvinnan och berättade vad som hänt. Hon sa: - Det är för att du inte lydde mig och höll tyst om vad som skulle hända. Men din hustru kommer fortfarande att ge dig en son utan armar eller ben.

Så blev det också, hans fru födde ytterligare ett barn, denna gång en gosse utan armar eller ben som fick namnet Simbukumbukwana och kunde tala med en gång efter han var född. Under tiden hade hans syster växt i dalen där hennes mor lämnat henne, hon bodde i ett hål i en myrstack där hon åt honung och gummi. En dag gick Simbukumbukwanas mor ut för att arbeta i trädgården och lämnade honom hemma med dörren stängd. Medan hon var borta kom systern. Hon stod ett bit bort utanför huset och frågade: - Var är alla människor?

Svaret kom inifrån: - Jag är här.

Hon frågade: - Vem är du?

Svaret kom: - Jag är Simbukumbukwana

Hon sa: - Öppna åt mig.

Han svarade: - Hur skulle jag kunna det? Jag har inga armar och inga ben.

Hon sa; - Min mammas Simbukumbukwana har armar och ben.

Då fick pojken armar och ben och gick att öppna för sin syster. Hon gick in i huset och sopade golvet. Sedan tog hon hirs, malde det och bakade bröd. Hon sa att om föräldrarna frågade vem som gjort allt detta skulle Simbukumbukwana svara att det hade han själv och om de skulle be honom göra om det skulle han säga - Det går inte för jag har redan gjort det. Sen sa hon: - Min mammas Simbukumbukwana, krymp armar och krymp ben. Då försvann hans armar och ben och systern gick sin väg. När hans föräldrar kom hem och såg det rena golvet och det nybakta brödet frågade de: - Vem har gjort detta?

Han svarade: - Jag.

De sa: - Gör det igen så vi får se.

Han svarade: - Jag har redan gjort det.

Nästa dag gick modern igen ut för att arbeta i trädgården men mannen gömde sig för att se vad som skulle hända. Efter en stund kom systern och frågade; - Var är alla människor?

Pojken svarade : - Jag är här.

Hon frågade: - Vem är du?

Svaret kom: - Jag är Simbukumbukwana

Hon sa: - Öppna åt mig.

Han svarade: - Hur skulle jag kunna det? Jag har inga armar och inga ben.

Hon sa: - Min mammas Simbukumbukwana har armar och ben.

Då fick pojken armar och ben och gick att öppna för sin syster. Hon gick in och polerade golvet och såg sen att det saknades vatten, så hon sa åt Simbukumbukwana att gå till floden och hämta lite. Simbukumbukwana tyckte det var så roligt att kunna gå så han lämnade hinken vid floden och fortsatte sedan. Systern undrade varför han var borta så länge för floden var nära, så hon gick för att leta efter honom. Hon fick se honom på en kulle långt bort och ropade till honom att komma tillbaka, men det ville han inte. Då sjöng hon: Min mammas Simbukumbukwana, krymp armar och krymp ben. ”(Simbukumbukwana sikama, tshona milenze, tshona mikono.) Då försvann hans armar och ben med en gång. Sen vände hon för att gå sin väg men då kom hennes far fram och fångade henne, kysste henne och sa att hon måste stanna med honom. När modern kom tillbaka såg hon någonting som rörde sig på kullen och gick för att se efter vad det var. När hon såg att det var Simbukumbukwana sa hon: - Hur kom du hit?

Han svarade: Jag gick själv.

Hon sa: - Låt mig se dig gå längre.

Han svarade: - Jag har redan gjort det.

Då tog hon honom på ryggen och gick hem där hon fann sin dotter och sin man som var mycket nöjd. Flickan sa: Simbukumbukwana sikama, yiba nemilenze nemikono och pojken fick armar och ben. En dag när Simbukumbukwanas syster och några andra flickor gick för att hämta röd lera följde han efter dem. När flickorna fick se honom blev de arga och systern sa: - Vad vill du här?

Han sa: - Jag skall hämta lera till min mamma.

Systern tvingade honom att sätta sig, men så snart flickorna började gå följde han efter. Då slog systern honom och lämnade honom på stigen. Då kom ett kraftigt regn men inget regn föll där Simbukumbukwana var. När regnet var över sa de andra flickorna till systern: - Låt oss gå att se efter den lille pojken. När de kom fram var han helt torr men han skrek till sin syster - Du slog mig! Då bad systern honom att förlåta henne. Sen sa pojken:

- Jag vill att min fars hus är här, och det kom med en gång. Sen sa han:

- Jag vill att min fars eld är här, och den kom med en gång. Sen sa han:

- Gå in nu, fast ni slagit mig. Här är ett hus och en eld åt er. Sen sa han:

- Jag vill att min fars boskap skall komma och de kom med en gång.

Det blev ett trevligt ställe så barnen stannade för alltid kvar.

Långa namn

Xhosa har ofta långa namn, till exempel är sångerskan Miriam Makebas fullständiga namn: Zenzile Miriam Makeba Qgwashu Nguvama Yiketheli Nxgowa Bantana Balomzi Xa Ufun Ubajabulisa Ubaphekeli Mbiza Yotshwala Sithi Xa Saku Qgiba Ukutja Sithathe Izitsha Sizi Khabe Singama Lawu Singama Qgwashu Singama Nqamla Nqgithi (Hennes far var xhosa men inte hennes mor som var SiSwati.).

Hur xhosa-ungdomar blir kvinnor och män

Män

En ritual som ibland fortfarande utövas är mandomsprovet, en hemlig rit som markerar övergången mellan gosse och man. Först innehåller riten en rituell omskärelse. Sedan lever pojken ensam i upp till sju veckor, ofta i bergen, och under tiden smetar han vit lera på kroppen och iakttar många tabun. Därefter återvänder han som en vuxen man (se bild nedan).

Riten är i modern tid omstridd och sedan 1994 har fler än trehundra personer avlidit i komplikationer särskilt efter omskärelsen. Ofta har användandet av samma kniv inneburit att HIV, men även andra sexuellt överförbara sjukdomar, har spridits.

I sydafrikansk television visades år 2007 hur riten gick till men det stoppades efter protester eftersom riten är hemlig för gossar, flickor och kvinnor.

Kvinnor

På motsvarande sätt initieras flickor till att bli kvinnor, men de lever ensamma kortare tid och omskärs inte. Det finns en rit för kvinnor, då de hålls avskiljda i tio dagar efter ha fött barn. Efterbörd och navelsträng grävs ner i närheten av byn. Detta är orsaken till att xhosa traditionellt ibland hälsar med frasen Var är din navel? Svaret berättar; Var jag bor, vilken som är min klan, vilken min sociala status är och innehåller mängder av annan kulturell information och det viktigast av allt: var jag hör hemma.

Religion

Enligt xhosas tradition styrs världen av en överjordisk varelse som heter uThixo eller uQamata. Xhosas förfäder är mellanhänder mellan de levande och uThixo och influerar livet för de levande och äras med ritualer. Drömmar spelar viktig roll för spådomar och kontakterna med förfäderna. Traditionell religionsutövning innehåller ritualer, upptagningsceremonier och fester medan modern typiskt gäller fysisk och psykisk hälsa.

Kristna missionärer kom till xhosa på 1820-talet och den första bibelöversättningen till xhosa gjordes i mitten av 1850-talet av en engelsk missionär. Kristendomen fick inte många anhängare bland xhosa förrän på 1900-talet, men numera finns många medlemmar av kristna kyrkor särskilt protestantiska och Zion Christian Church men även katolska. Andra kyrkor är kombinationer av kristendom och traditionell xhosareligion.

Matkultur

Xhosa bosatte sig på bergssluttningar där det ofta finns många strömmar och åar varav två av de större är Great Fish River och floden Kei. (Namnen på de två bantustan Ciskei och Transkei betyder ungefär "på denna sida om", respektive "på andra sidan om" floden Kei.) Mycket sol och regn gör dalarna vid sidan om åarna till bördiga jordbruks- och betesmarker. Boskap är ryggraden i ekonomin. Traditionella maträtter är kött av nöt, får och get, durras, majs (med umphokoqo en torr majsgröt och umngqusho gjort på torr stampad majs och törra bönor), mjölk (ofta en filmjölk kallad amasi), pumpor, bönor och grönsaker.

Konst, litteratur, musik och hantverk

Traditionell xhosamusik spelas på trummor, skallror, visselpipor, mungigor och stränginstrument. Xhosa sjunger gärna både solo och i grupp ofta till handklapp. Olika sånger finns för olika tillfällen, den mest kända är kanske Ongqongthwane, ("klick-sången"), som bland annat av Miriam Makeba har spelats in på skiva. Missionärerna lärde xhosa att sjunga i stämmor. Nkosi Sikelel' iAfrika, som betyder Gud välsigna Afrika är en xhosahymn skriven 1897 och som numera ingår i den sydafrikanska nationalsången.

Under 1800-talet kom de första tidningarna, böckerna och teaterpjäserna på xhosa. Flera filmer har spelats in, bland annat en version av Bizets Carmen som kombinerar originalmusik med traditionell afrikansk musik och som vunnit Guldbjörnen i Berlin. [6]

Traditionellt xhosahantverk innefattar pärlhalsband och andra pärlarbeten, vävning (bild finns nedan) och keramik.

Andra Språk
Afrikaans: Xhosas
العربية: كوسيون
беларуская: Коса
български: Кхоса
brezhoneg: Xhosa (pobl)
català: Xoses
čeština: Xhosové
Cymraeg: Xhosa (pobl)
dansk: Xhosa
Deutsch: Xhosa (Volk)
Ελληνικά: Κόσα
English: Xhosa people
español: Xhosa
Esperanto: Kosoj
euskara: Xhosa
français: Xhosa (peuple)
galego: Pobo xosa
한국어: 코사족
hrvatski: Xhosa
isiXhosa: AmaXhosa
italiano: Xhosa
Kiswahili: Waxhosa
кырык мары: Косавлӓ
лакку: Коса
latviešu: Kosi
Nederlands: Xhosa (volk)
日本語: コサ人
norsk: Xhosa
norsk nynorsk: Xhosaer
polski: Xhosa
português: Xhosa
русский: Коса (народ)
Scots: Xhosa fowk
Simple English: Xhosa people
srpskohrvatski / српскохрватски: Xhosa
suomi: Xhosat
українська: Коса (народ)
中文: 科沙人