Vicarius

Vicarius (latin: ställföreträdare) var benämning på ståthållare i en av de tolv dieceser som kejsar Konstantin indelade Romerska riket i. Ordet har senare använts i många sammanhang. Påven kallar sig vicarius Christi, Kristi ställföreträdare, och hans egen ställförträdare i icke-katolska länder som t.ex. Sverige kallas vicarius apostolicus. Ordet är även roten och ursprunget till det engelska ordet vicar (kyrkoherde).

Vicarius i Romerska riket

Ursprungligen, i det antika Rom, var vicarius en motsvarighet till ”vice”, som används som en del av titeln för olika tjänstemän. Varje vicarius tilldelades en specifik officiell befattning, efter vilken hans fulla titel kompletterades av en genitiv (t.ex. Vicarius praetoris). På en låg nivå i samhället, kunde slav till en slav eventuellt uthyrd för att samla in pengar till att köpa sig frigivning, var en servus Vicarius.

Senare, på 290-talet, genomförde kejsar Diocletianus en rad administrativa reformer, som inledde perioden då av Dominant. Dessa reformer ledde också till att antalet romerska provinser ökade, och skapandet av en ny administrativ nivå diocese. Dioceses, som ursprungligen var tolv, grupperade flera provinser, var och en med sin egen guvernör. Dioceses leddes av en Vicarius, eller, mer korrekt, av en vices agens praefecti praetorio ("vice praetorianprefekt "). Ett undantag var Diocese Orient, som leddes av en comes ("count"). År 370 eller 381 skildes Egypten och Cyrenaica från Diceses Orient och utgjorde ett decise för ett ämbete kallat Augustalprefekten.

Enligt Notitia dignitatum (ett tidigt kejserligt 400-talsdokument) hade Vicarius rang av vir spectabilis. Personalen under en Vicarius, hans kontor, var ganska lik ett guvernörskontor. Till exempel i diocese Hispaniae omfattade hans personal:

  • Princeps (dvs. stabschef valdes bland de ledande agentes i rebus (kurirer eller speciella utredare, från inrikesministeriet ledda av kontorschefen), från löneklass ducenarii.
  • En cornicularius ( "stabschef").
  • Två numerarii (huvudrevisorer).
  • En commentariensis (bokhållare för den officiella dagbok).
  • En adiutor (adjutant, bokstavligen "hjälpare", en assistent).
  • En ab Actis (arkivarie).
  • En cura epistolarum (sekreterare).
  • Ett antal icke namngivna subadiuvae ( "vice assistenter").
  • Olika exceptores (lägre kontorister).
  • Singulares et reliquum officium (olika enklare personal).
Andra Språk
العربية: فيقار (لقب)
català: Vicarius
Deutsch: Vicarius
English: Vicarius
Bahasa Indonesia: Vikarius
italiano: Vicarius
lietuvių: Vikaras (Roma)
magyar: Vicarius
Nederlands: Vicarius
norsk: Vicarius
Türkçe: Vicarius