Vetenskapsteori

Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.

Ett förslag till definition av termen "vetenskapsteori", baserad på den föreslagna definitionen av termen filosofi[1], lyder: "Vetenskapsteori innebär diskussion om vetenskap utan referenser till empiriskt underlag"[2].

När det gäller begrepp som är gemensamma för de olika vetenskaperna gränsar vetenskapsteorin till mer generella filosofiska områden, framför allt epistemologi och metafysik. Vetenskapsteorin ställer till exempel epistemologiska frågor om den vetenskapliga kunskapens natur, som huruvida vetenskap är en rationell verksamhet, som ger oss tillförlitlig kunskap om världen och i vilken grad vetenskapen är påverkad av olika ideologier eller kulturer. Man ställer även mer metafysiska frågor, som exempelvis vad naturlagar är och huruvida världen är deterministisk.

Ett annat centralt vetenskapsteoretiskt område handlar om vetenskaplig förklaring: vad innebär det att vetenskapen förklarar något, och vad kännetecknar en vetenskaplig förklaring? Vetenskapsteoretiker diskuterar även det så kallade demarkationsproblemet, som behandlar vad som skiljer vetenskap från icke-vetenskap, pseudovetenskap och religion.

Till vetenskapsteorin brukar man även räkna de filosofiska problem hos de olika specialvetenskaperna. Det finns till exempel biologins filosofi och fysikens filosofi. Ett stort område inom vetenskapsteorin berör samhällsvetenskapens och humaniorans vetenskapsteori. Bör dessa vetenskaper efterlikna naturvetenskapen, eller finns det en speciell metod för dessa? Skiljer sig kunskap om människors verksamhet från kunskaper om naturfenomen? Ett annat omdiskuterat område behandlar de sociala institutionernas natur och kretsar kring begreppen sociala fakta och sociala konstruktioner. Oftast används termen vetenskapsfilosofi synonymt med vetenskapsteori, men vissa motsätter sig detta [3]. Vid Sveriges två institutioner i vetenskapsteori bedrivs förutom vetenskapsfilosofi även rent empirisk verksamhet som vetenskapshistoria och vetenskapssociologi.

Några av de senaste decenniernas mest inflytelserika vetenskapsteoretiker är Karl Popper, Paul Feyerabend, Thomas Samuel Kuhn och Imre Lakatos.

Andra Språk
العربية: فلسفة العلوم
azərbaycanca: Elmin fəlsəfəsi
Bân-lâm-gú: Kho-ha̍k tiat-ha̍k
čeština: Filosofie vědy
فارسی: فلسفه علم
한국어: 과학철학
Bahasa Indonesia: Filsafat ilmu
Bahasa Melayu: Falsafah sains
日本語: 科学哲学
norsk nynorsk: Vitskapsteori
Simple English: Philosophy of science
slovenčina: Filozofia vedy
српски / srpski: Филозофија науке
srpskohrvatski / српскохрватски: Filozofija nauke
Basa Sunda: Filsafat Élmu
Türkçe: Bilim felsefesi
українська: Філософія науки
Tiếng Việt: Triết học khoa học
中文: 科学哲学