Sverige

För andra betydelser, se Sverige (olika betydelser).
Konungariket Sverige
Flagga Statsvapen
ValspråkFör Sverige i tiden [1]
Nationalsång: Du gamla, du fria (de facto)

Kunglig hymn:  Kungssången
Huvudstad
(och största stad)
Stockholm
Officiellt språk Svenska* [2]
Demonym Svensk, svenska
Statsskick Parlamentarisk demokrati
och konstitutionell monarki
 -  Monark Carl XVI Gustaf
 -  Statsminister Stefan Löfven
Självständighet Etablering av kungamakten över Götaland och Svealand 
 -  Deklarerad ca 1000 [3] 
 -  Erkänd ca 1000–1300 [3] 
 -  Återupprättad Utträde ur Kalmarunionen 1523 
 -  Erkänd 1523 [4] 
Yta
 -  Totalt 447 435 km²  [5]( 57:e)
 -  Vatten (%) 8,97 [5]
Demografi
 -  2017 (september) års uppskattning 10 093 734  [6]( 90:e)
 -  Befolkningstäthet 22,6 inv./km² ( 153:a)
BNP ( PPP) 2015 års beräkning
 -  Totalt 4 159 miljarder kronor [7] ( 38:e)
 -  Per capita 424 400 kronor [8] (10:e plats i världen av OECD-länderna) [9] 
Ginikoefficient (2009) 0,330 [10] ( ?)
HDI (2015) 0,913 ( 14:e)
Valuta Svensk krona ( SEK)
Tidszon CET ( UTC+1)
 -  Sommartid CEST ( UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Kebnekaise, 2 099 [11]  m ö.h.
 -  Största sjö Vänern, 5 648  km²
 -  Längsta flod KlarälvenGöta älv, 720  km
Nationaldag 6 juni
Nationalitetsmärke S
Landskod SE, SWE, 752
Toppdomän .se
Landsnummer 46 [12]
*De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Sverige /ˈsværjɛ/ (officiellt Konungariket Sverige) är ett nordiskt land på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge i nordväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak.

Sverige har en befolkning på 10,1 miljoner invånare [13] och är med en area på 447 435 km² [5] det geografiskt femte största landet i Europa.

Huvudstad är Stockholm, landets största stad med 1,4 miljoner invånare. Därutöver finns ytterligare tre storstäder enligt Statistiska centralbyråns definition om fler än 200 000 invånare: Göteborg, Malmö och Uppsala. [14] Omkring 85 procent av befolkningen, en ökande andel, lever i tätorter. [15] Sverige har en låg befolkningstäthet om 22 invånare per km², med högre täthet i södra landshalvan.

Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati och utvecklad ekonomi. Landet är medlem i Förenta nationerna sedan år 1946 och Europeiska unionen sedan år 1995.

Sverige, traditionellt Svea rike, tidigast dokumenterat ("Swēorice") i anglosaxiska Beowulfkvädet cirka år 1000, [16] avsåg ursprungligen ett rike av svear, en folkstam i sin tur tidigast dokumenterad av den romerske historikern Tacitus år 98 e.Kr. Riket kristnades under medeltiden och erkändes genom kung Inge den äldre av påve Gregorius VII år 1080. Sedermera omfattades både svear och götar från omkring år 1160. Sverige ingick därefter i den nordiska Kalmarunionen 1397–1523. Under 1600-talets stormaktstid expanderade landet militärt, men förlorade större delen av områdena utanför skandinaviska halvön under 1700- och 1800-talen. Östra rikshalvan, sedermera Finland, förlorades till Ryssland år 1809. Det senaste kriget som Sverige direkt var inblandat i var Napoleonkrigen 1814, när Sverige förlänades Norge från Danmark in i Svensk-norska unionen, en personalunion som varade till 1905.

Under 1900-talet präglades Sveriges utrikespolitik av militär alliansfrihet. Detta till trots har Sveriges försvarsmakt medverkat i utländska militära operationer genom Natosamarbetet Partnerskap för fred [17] [18] och EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Svensk kultur utmärker sig i internationella värderingsmätningar med sin individualism, humanism och sekularism samt med ett stort förtroende för stat, politik och myndigheter bland medborgarna.

Svensk ekonomisk politik har sedan 1900-talet utmärkt sig internationellt för sin stora högbeskattande offentliga resursfördelning av svenska folkets resurser, både inrikes och utrikes, i en blandning av socialism och marknadsekonomi, känd som den " svenska modellen". Landet rankas trea i världen i tidningen The Economists " demokratiindex" (2016) [19] och plats 14 i Förenta nationernas " Human Development Index" (2015). [20] Landet är en av Förenta nationernas största bidragsgivare och ett av få länder som uppfyller deras biståndsmål om över 0,7 procent av BNI. [21]

Historia

Gustav Vasa valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu är Sveriges nationaldag.
Porträtt på Drottning Kristina av Sverige, från 1661.

Sedan inlandsisen dragit sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlar- och jägarfolk i olika generationer. Jordbruket gjorde sitt intåg mellan 4000 och 3200 f. Kr. Enstaka metallföremål dyker upp redan omkring 3000 f. Kr, men det dröjer till omkring 1800 f. Kr. innan brons blir så vanligt att man kan tala om en bronsålder. Efter att ha varit brukat som ett billigare alternativ till brons blir järnet den huvudsakliga redskapsmetallen omkring 400–500 f. Kr. Det första skriftspråket, runorna introduceras troligen under 300-talet f. Kr., men förefaller främst haft en magisk funktion. Först omkring år 800 börjar runor användas oftare som kommunikationsmedel. Ungefär samtidigt börjar de första spåren av en fastare samhällsorganisation att dyka upp. [22]

Sveriges kristnande på 1000-talet skedde sent, men utan erövring av främmande makt. Den första historiskt säkert belagde sveakungen är Erik Segersäll, men det dröjer länge innan kungarna får sådan makt och inflytande att man kan tala om dem som regenter över ett rike. Under 1100-talet förskjuts kungens maktbas mot götalandskapen. Som stat utökades Sveriges administration under 1200-talet när landskapslagar och rikslagar införs, bland annat av Magnus Eriksson.

Karta över Sverige på 1600-talet (källa: Kungliga biblioteket)

Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet. Övre Norrlands kustland koloniserades och försvenskades. Norden förenades i Kalmarunionen år 1397. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa år 1523 besegra danskarna och ta makten i Sverige. Den första riksdagen brukar sägas vara Arboga möte år 1435, även om kungarna redan tidigare samlat råd av representanter från rikets mäktiga. Riksdagens funktion och makt har senare varierat avsevärt; under lång tid var den en ståndsriksdag. Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband med reduktionen infördes 1680 enväldig monarki. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att behålla alla besittningar. 1809 förlorades den östra rikshalvan av Sverige, som i huvudsak motsvarade dagens Finland, till Ryssland.

Som en reaktion på nederlaget i det Stora nordiska kriget började frihetstiden år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, enligt olika konstitutioner 1772, 1789 och 1809, varav den sista införde flera medborgerliga rättigheter. Under Gustaf III:s regering stärktes dock kungamakten temporärt. Under Napoleonkrigen erövrade svenskarna Kiel sedan de genomfört ett anfall från Svenska Pommern. År 1814 skulle Danmark egentligen överlämna Norge till Sverige i utbyte mot de svenska besittningarna i Tyskland. I Norge accepterades dock inte svenskt styre, och Eidsvollförfattningen tillkom. Danmarks prins Christian Fredrik valdes till kung. När Karl XIII kom hem och hörde detta anföll Sverige Norge. Kriget varade inte länge och resulterade i att Karl XIII valdes till norsk konung, men också att Norge fick bevara författningen och att de två rikena blev formellt jämställda. Det nya avtalet var således olikt det ursprungliga avtalet från Kiel. Efter detta har Sverige inte varit huvudpart i något krig.

Industrialiseringen under 1800-talet kom sent till Sverige jämfört med Storbritannien, men mycket tidigt jämfört med världen som helhet. Byggandet av järnvägar från 1850-talet var av stor betydelse. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin AB fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut. Under första världskriget var Sverige neutralt.

Det medborgerliga politiska inflytandet förstärktes gradvis under 1800-talet. En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilken innebar rösträtt för alla män, med graderad rösträtt, och ett proportionellt valsystem. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kung Gustaf V accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år 1917. Lika rösträtt tillämpades första gången i andrakammarvalet 1921, som ledde till en socialdemokratisk regering under Hjalmar Branting. Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande Centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.

Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.

Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med Nato. Statsminister Olof Palme drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annat Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika.

År 1971 ersattes den tidigare tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag. År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.

Berlinmurens fall 1989, Sovjetunionens fall 1991 och det kalla krigets slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattning att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. Sveriges regering ansökte därför om medlemskap för Sverige i Europeiska unionen (EU), efter att ha varit med i EFTA sedan organisationen bildades 1960. Efter förhandlingar blev Sverige medlem den 1 januari 1995, efter en majoritet på 52,3 procent i folkomröstning den 13 november 1994.

Andra Språk
Acèh: Swèdia
Адыгэбзэ: Шуецэ
адыгабзэ: Швецие
Afrikaans: Swede
Akan: Sweden
Alemannisch: Schweden
አማርኛ: ስዊድን
Ænglisc: Swēoland
Аҧсшәа: Швециа
العربية: السويد
aragonés: Suecia
ܐܪܡܝܐ: ܣܘܝܕ
armãneashti: Suidia
arpetan: Suède
asturianu: Suecia
Avañe'ẽ: Suesia
авар: Швеция
Aymar aru: Suecia
azərbaycanca: İsveç
تۆرکجه: سوئد
bamanankan: Swedi
বাংলা: সুইডেন
Bân-lâm-gú: Sūi-tián
башҡортса: Швеция
беларуская: Швецыя
беларуская (тарашкевіца)‎: Швэцыя
भोजपुरी: स्वीडन
Bikol Central: Suesya
Bislama: Sweden
български: Швеция
Boarisch: Schwedn
བོད་ཡིག: སི་ཝེ་དེན།
bosanski: Švedska
brezhoneg: Sveden
буряад: Швеци
català: Suècia
Чӑвашла: Швеци
Cebuano: Suwesya
čeština: Švédsko
Chavacano de Zamboanga: Suecia
chiShona: Sweden
chiTumbuka: Sweden
corsu: Svezia
Cymraeg: Sweden
dansk: Sverige
davvisámegiella: Ruoŧŧa
Deitsch: Schweden
Deutsch: Schweden
ދިވެހިބަސް: ސުވިޑަން
dolnoserbski: Šwedska
ཇོང་ཁ: སུའི་ཌན་
eesti: Rootsi
Ελληνικά: Σουηδία
emiliàn e rumagnòl: Śvèsia
English: Sweden
español: Suecia
Esperanto: Svedio
estremeñu: Suecia
euskara: Suedia
eʋegbe: Sweden
فارسی: سوئد
Fiji Hindi: Sweden
føroyskt: Svøríki
français: Suède
Frysk: Sweden
Fulfulde: Suwed
furlan: Svezie
Gaeilge: An tSualainn
Gaelg: Yn Toolynn
Gagauz: Şvețiya
Gàidhlig: An t-Suain
galego: Suecia
贛語: 瑞典
Gĩkũyũ: Cuindeni
ગુજરાતી: સ્વિડન
गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni: स्विडन
客家語/Hak-kâ-ngî: Sui-tiên
хальмг: Сведин Нутг
한국어: 스웨덴
Hausa: Sweden
Hawaiʻi: Kuekene
Հայերեն: Շվեդիա
हिन्दी: स्वीडन
hornjoserbsce: Šwedska
hrvatski: Švedska
Ido: Suedia
Igbo: Sweden
Ilokano: Suesia
বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী: সুইডেন
Bahasa Indonesia: Swedia
interlingua: Svedia
Interlingue: Svedia
ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ/inuktitut: ᔅᕗᕆᑭ
Ирон: Швеци
isiZulu: ISwidi
íslenska: Svíþjóð
italiano: Svezia
עברית: שוודיה
Basa Jawa: Swèdhen
kalaallisut: Svenskit Nunaat
ಕನ್ನಡ: ಸ್ವೀಡನ್
Kapampangan: Sweden
къарачай-малкъар: Швеция
ქართული: შვედეთი
kaszëbsczi: Szwedzkô
қазақша: Швеция
kernowek: Swedherwyk
Kinyarwanda: Suwede
Kiswahili: Uswidi
коми: Швеция
Kongo: Suedi
Kreyòl ayisyen: Syèd
Kurdî: Swêd
Кыргызча: Швеция
Ladino: Suesia
лезги: Швеция
لۊری شومالی: سوٙئد
latgaļu: Švedeja
Latina: Suecia
latviešu: Zviedrija
Lëtzebuergesch: Schweden
lietuvių: Švedija
Ligure: Sveçia
Limburgs: Zwede
lingála: Swédi
Livvinkarjala: Ruočči
la .lojban.: sueriges
Luganda: Swiiden
lumbaart: Svezia
magyar: Svédország
मैथिली: स्वीडेन
македонски: Шведска
Malagasy: Soeda
മലയാളം: സ്വീഡൻ
Malti: Żvezja
Māori: Huitene
मराठी: स्वीडन
მარგალური: შვედეთი
مصرى: السويد
مازِرونی: سوئد
Bahasa Melayu: Sweden
Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄: Sôi-diēng
мокшень: Шведмастор
монгол: Швед
မြန်မာဘာသာ: ဆွီဒင်နိုင်ငံ
Nāhuatl: Suecia
Dorerin Naoero: Widen
Nederlands: Zweden
Nedersaksies: Sveden
नेपाली: स्वीडेन
नेपाल भाषा: स्विदेन
Napulitano: Sguezia
нохчийн: Швеци
Nordfriisk: Swärik
Norfuk / Pitkern: Swiiden
norsk: Sverige
norsk nynorsk: Sverige
Nouormand: Suède
Novial: Suedia
occitan: Suècia
олык марий: Швеций
ଓଡ଼ିଆ: ସ୍ଵିଡେନ
Oromoo: Iswiidin
oʻzbekcha/ўзбекча: Shvetsiya
ਪੰਜਾਬੀ: ਸਵੀਡਨ
पालि: स्वीडन
Pangasinan: Suesia
پنجابی: سویڈن
Papiamentu: Suecia
پښتو: سويډن
Patois: Swiidn
Перем Коми: Шведму
ភាសាខ្មែរ: ស៊ុយអែត
Picard: Suède
Piemontèis: Svessia
Tok Pisin: Suwidan
Plattdüütsch: Sweden
polski: Szwecja
Ποντιακά: Σουηδία
português: Suécia
Qaraqalpaqsha: Shvetsiya
qırımtatarca: İsveç
reo tahiti: Tuete
română: Suedia
rumantsch: Svezia
Runa Simi: Suwidsuyu
русиньскый: Швеція
русский: Швеция
саха тыла: Швеция
Gagana Samoa: Suetena
संस्कृतम्: स्वीडन
sardu: Isvetzia
Scots: Swaden
Seeltersk: Sweeden
shqip: Suedia
sicilianu: Svezzia
Simple English: Sweden
سنڌي: سويڊن
SiSwati: ISwideni
slovenčina: Švédsko
slovenščina: Švedska
словѣньскъ / ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ: Свєньско
ślůnski: Szwecyjo
Soomaaliga: Iswiidhan
کوردی: سوێد
Sranantongo: Swerigekondre
српски / srpski: Шведска
srpskohrvatski / српскохрватски: Švedska
Basa Sunda: Swédia
suomi: Ruotsi
Tagalog: Sweden
தமிழ்: சுவீடன்
Taqbaylit: Sswid
tarandíne: Svezzie
татарча/tatarça: Швеция
తెలుగు: స్వీడన్
tetun: Suésia
тоҷикӣ: Шветсия
ᏣᎳᎩ: ᏍᏫᏕᏂ
Türkçe: İsveç
Türkmençe: Şwesiýa
Twi: Sweden
тыва дыл: Швеция
удмурт: Швеция
українська: Швеція
اردو: سویڈن
ئۇيغۇرچە / Uyghurche: شۋېتسىيە
vèneto: Svèsia
vepsän kel’: Ročinma
Tiếng Việt: Thụy Điển
Volapük: Svedän
Võro: Roodsi
walon: Suwedwesse
文言: 瑞典
West-Vlams: Zweedn
Winaray: Suwesya
Wolof: Suweed
吴语: 瑞典
Xitsonga: Sweden
ייִדיש: שוועדן
Yorùbá: Swídìn
粵語: 瑞典
Zazaki: İswec
Zeêuws: Zweden
žemaitėška: Švedėjė
中文: 瑞典
डोटेली: स्वीडेन
Kabɩyɛ: Sʊyɛdɩ