Svalbard

Svalbard
Spetsbergen
Region
Ny-Ålesund på norra Spetsbergen.
Ny-Ålesund på norra Spetsbergen.
Etymologi: Svalbarð, fornnordiska för 'kall kant'.
Land Norge  Norge
Administrativt centrum Longyearbyen
 - koordinater 78°13′3.79″N 15°38′15.39″Ö / 78°13′3.79″N 15°38′15.39″Ö / 78.2177194; 15.6376083
Högsta punkt Newtontoppen
 - höjdläge 1 713  m ö.h.
Area 61 022  km²
Folkmängd 2 642 (2012)
Sysselman Kjerstin Askholt
Tidszon CET ( UTC+1)
 -  sommartid CEST ( UTC+2)
GeoNames 7521757
Svalbards läge i Europa.
Svalbards läge i Europa.
Svalbards läge på kartan över Arktis.
Red pog.svg
Svalbards läge på kartan över Arktis.
Karta över Svalbard.

Svalbard är en norsk ögrupp i Arktis; den största ön är Spetsbergen. Öarna har cirka 2 600 invånare och den högste befattningshavaren på plats är sysselmannen i residensstaden Longyearbyen. Andra viktiga orter på Svalbard är Barentsburg, Ny-Ålesund och Svea.

Ögruppens folkrättsliga ställning regleras av Spetsbergtraktaten, vilket ger traktatens staters medborgare rätt att bedriva näringsverksamhet, jakt och fiske där. Ryssland bedriver gruvdrift i Barentsburg. Tidigare har även andra länder, däribland Sverige, bedrivit gruvdrift på öarna.

Tidigare kallades större delen av ögruppen för Spetsbergen; den största ön hette då Västspetsbergen. Öarna Vitön, Kung Karls land, Hopen och Björnön räknades inte till det dåvarande Spetsbergen, bara till Svalbard. Denna äldre nomenklatur lever kvar hos många människor och i många språk, bl.a. ryska, vilket kan leda till förvirring.

Geografi och natur

  • Svalbards största öar är:
  1. Spetsbergen (37 673 km²)
  2. Nordaustlandet (14 443 km²)
  3. Edgeøya (5 074 km²)
  4. Barentsøya (1 250 km²)
  5. Vitön (682 km²)
  6. Prins Karls Forland (615 km²)
  7. Björnön (178 km²)

Till de mindre öarna hör Danskön, känd som startplats för Andrées polarexpedition.

Klimat

Ögruppens årstider är typiska för ett arktiskt klimat. På grund av det nordliga läget (75-80 grader nordlig bredd) är det polarnatt från slutet av oktober till mitten av februari och midnattssol från mitten av april till slutet av augusti. Polarvintern varar mellan 93 och 123 dygn, polarvåren 52–81 dygn, polarsommaren 109–137 dygn och polarhösten 53–82 dygn. Det är denna växling mellan dag och natt, mellan mörker och ljus, som i första hand avgör Svalbards klimat.

Klimatet påverkas också av ögruppens läge i Norra ishavet där en gren av Golfströmmen når Svalbards västra och delvis norra kuster medan de övriga delarna är omgivna av kallt havsvatten. På grund av detta är Svalbard (åtminstone sydvästra delen) varmare än andra områden på samma breddgrad. Detta gynnar gruvnäringen som kan skeppa ut kol mellan juli och december. Isförstärkta fartyg kan förlänga säsongen ytterligare någon månad. På samma breddgrad i Kanada är sjöfart i stort sett utesluten på vintern. Östkusten av Svalbard är betydligt kallare. På Nordaustlandet finns Europas största glaciär, Austfonna.

Medeltemperaturer

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -13 -13 -13 -9 -3 3 7 6 1 -4 -8 -11
 Lägsta medeltemp. -20 -21 -20 -16 -7 -1 3 2 -3 -9 -14 -18
 Nederbörd 22 28 29 16 13 18 24 30 25 19 22 25

År 1861 uppmättes av en svensk expedition i det inre av Wijdebay +16°. Under A.E. Nordenskiölds övervintring vid Mosselbay 1872 kom vintern tidigt i september, med en medeltemperatur på -6,6°. Under vintern var temperaturen ytterst oregelbunden vilket berodde på vindförhållandena. Ännu i slutet av januari 1873 var sjögången i hamnen så stark att expeditionens tre skepp riskerade att stranda och först i februari frös hamnen till varaktigt.

Svalbard ligger på gränsen mellan två områden av lågt lufttryck, det ena mellan Svalbard och Grönland, det andra mellan Svalbard och Norge. Himlen är i regel mindre mulen under den kalla årstiden än under den varmare årstiden, då dimma är vanlig. Årliga antalet solskenstimmar har uppmätts till 945, varav 228 i maj men endast 133 i juni. Nederbörden har uppmätts till 183 mm och består främst av snö som även faller under sommaren.

Fauna

Av landdäggdjur finns ren, fjällräv och isbjörn. Renen förekom tidigare i stor mängd. Svalbardrenen utgör en egen underart (Rangifer tarandus platyrhynchus), som inte förekommer någon annanstans.

Isbjörnen räknas som ett marint djur. Den lever framför allt på isen. Det finns ungefär 3 000 isbjörnar i området. De flesta människor som rör sig mer än några hundra meter från bebyggt område har med sig gevär för att kunna försvara sig mot eventuella isbjörnar. Enstaka dödsfall har inträffat de senaste 10 åren (2005).

Det finns ungefär 3 000 isbjörnar i området.

Havets däggdjur var förr mycket talrika, till exempel grönlandsvalen och nordkaparen, som i forna tider gav kolossalt omfattande och vinstgivande fångster. Under 1900-talet har även fenvalar utgjort föremål för valfångst vid Svalbard. Sedan fångst av dessa djur vid Norges kuster förbjöds, vände sig nämligen en del av de norska bolagen 1905 till Svalbard, där stationer anlades, den sista i Greenharbour. Åtta olika bolag med sammanlagt 16 fartyg bedrev detta år fångst och dödade 599 djur. Då emellertid bytet minskades år från år, vände sig en del av bolagen till den mera vinstgivande fångsten i Antarktiska havet, så att endast 6 fartyg var i verksamhet 1909–12, varefter företaget inställdes. År 1912 fångades 55 djur. De valar, som under denna period fångades utanför västra Svalbard, var knölval, sillvalen, blåval och sejvalen. Narvalen förekommer endast tillfälligtvis. Vitvalen, som ännu under 1800-talet fångades i stort antal inne i fjordarna, är numera mycket decimerad, vilket i ännu högre grad gäller om valrossen, som nu endast tillfälligtvis fångas. Den finns runtom hela Svalbard men de flesta finns vid den nordliga ön Moffen på Svalbard. Valrossen börjar leta sig tillbaka till sina gamla liggplatser. Förekommande sälar – Knubbsäl, storsälen, vikaren, grönlandssälen samt den sällsynta blåssälen utgör ännu föremål för en dock alltmera avtagande fångst.

Fågelvärlden är utomordentligt rik, vad havsfåglar beträffar, av vilka en del i stora skaror bebor fågelfjällen. Av dessa kan anföras spetsbergsgrisslan, tobisgrisslan, alkekungen, lunnefågeln, tretåiga måsen, ismåsen, havstruten, vittruten (kallas lokalt för borgmästaren) och stormfågeln. Vidare finns tre olika labbar, silvertärnan och smålommen. Av andfåglar förekommer tre gåsarter, spetsbergsgåsen, prutgåsen och, sällsynt, den vitkindade gåsen. Ejdern häckar i stor mängd på de mindre öarna. Praktejdern och alfågeln förekommer sparsamt. Av vadare är skärsnäppan vanlig, medan däremot den brednäbbade simsnäppan, större strandpiparen och roskarlen är mindre vanliga. Av landfåglar kan nämnas fjällripan och fjällugglan, som är stannfåglar, samt snösparven, som på vintrarna flyttar söderut.

Av fiskar kan nämnas lax, som i viss mån går upp i några av älvarna. Torsk var under en period av 1800-talets senare del föremål för fångst på bankar utanför västkusten. Håkäringen fångades tidigare för tillgodogörande av levern, som används till tran. Det lägre djurlivet i havet, av vilket val- och säldjur samt havsfåglarna för sin tillvaro är beroende, är utomordentligt rikt och omväxlande.

I sötvattenssamlingarna finns åtskilliga mindre kräftdjur, av vilka den om en grodlarv erinrande Lepidurus (Apus) glacialis tilldrar sig särskild uppmärksamhet.

I havet kring Svalbard finns bland andra sillval, blåval, långfenad grindval, grönlandsval, vitval, knölval, vitnos, narval, nordlig näbbval, späckhuggare, kaskelot, vikval, grönlandssäl, valross, klappmyts, ringsäl, storsäl, knubbsäl, håkäring och lax.

På Svalbards land: svalbardsren (Rangifer tarandus platyrhynchus), isbjörn, fjällräv, rysk fältsork, 203 fågelarter och en massa insekter. När temperaturen stiger över 7 grader kommer myggen fram här också.

Flora

Barentsburg, näst största orten på Svalbard

Växtvärlden är av arktisk typ. Av Svalbards omkring 130 arter blomväxter och kärlkryptogamer finns ett hundratal på de skandinaviska högfjällen och i Skandinaviens nordligaste del och av de återstående finns flertalet på Novaja Zemlja. De vanligaste arterna är polarvide, Drabor, bräckor, fingerörter, smörblommor i gruppen majsmörblommor, fjällsippa, spetsbergsvallmo (Papaver dahlianum ssp polare, underart till Tanavallmo, maskrosor (Taraxacum), fjällglim, kantljung (Cassiope), ängsull och många slags gräs. Även nordkråkbär (Empetrum nigrum ssp hermaphroditum) och fjällbräsma kan nämnas. Nordkråkbär producerar ibland mogna bär, medan det ganska sällsynta hjortronet inte har iakttagits med frukt. Många av växterna växer i utpräglade tuvor. Den största buskväxten är dvärgbjörken, som dock förekommer endast på ett fåtal ställen. Under bergskanter där det finns många häckande fåglar kan växterna, särskilt gräsen tillsammans med fjällsyra, dvärgsyra och grönländsk skörbjuggsört vara mycket frodiga, men annars är mattor av högre växter mindre vanliga. De sparsamma förekomsterna av sådana mattor består vanligtvis av fjällsippa eller nordkråkbär.

Mossor bildar på många platser sammanhängande täcken som i de inre dalarna har ganska stor utsträckning. I kärren bildar ängsull och åtskilliga gräs verkliga samhällen. Den rikaste växtligheten finns i fjordarnas inre, där himlen ofta är molnfri så att solljuset kan verka (dygnet runt). Växtligheten kan där utvecklas med nästan otrolig hastighet, särskilt i sydsluttningar. Av mossor och lavar finns vardera mellan 200 och 300 arter.

Det finns mycket alger i havet, även under istäcket under den mörka vinternatten. I denna flora ingår bland annat stora brunalger (Laminaria) som blir ända upp till 3 meter långa. Sötvattenssamlingarna innehåller kiselalger (Bacillariophyta), kransalger (Charophyceae) och andra små alger. Slutligen kan den mikroskopiska algfloran nämnas. Den gör snön grön och röd. Vanligen blir den vanlig först under senare hälften av sommaren, och då särskilt i närheten av fågelfjällen.

På Svalbards västra och norra kuster finns mycket uppkastad drivved som förts dit med Golfströmmen. I denna har det gjorts fynd av västindiska baljväxter (Entada scandens och Guilandina bonducella) och amerikanska lärkträd (Larix americana). Den mesta drivveden består dock av sibiriska barrträd som lärkträd, gran, ädelgran och cembratall som av de sibiriska floderna förts ut i Norra ishavet och med strömmen förts västerut.

I Svalbard globale frøhvelv, som öppnades i februari 2008, kommer cirka 4,5 miljoner fröprover från världens viktigaste grödor att lagras. Frövalvet inrättades på initiativ bland annat av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och kommer att finnas kvar oavsett strömförsörjning tack vare permafrosten.

Andra Språk
Acèh: Svalbard
Afrikaans: Svalbard
አማርኛ: ስቫልባር
Ænglisc: Scearpbeorgas
العربية: سفالبارد
aragonés: Svalbard
arpetan: Svalbârd
asturianu: Svalbard
azərbaycanca: Şpitsbergen
Bân-lâm-gú: Svalbard
беларуская: Шпіцберген
беларуская (тарашкевіца)‎: Шпіцбэрген
български: Шпицберген
bosanski: Svalbard
brezhoneg: Svalbard
català: Svalbard
Чӑвашла: Шпицберген
čeština: Špicberky
Cymraeg: Svalbard
dansk: Svalbard
davvisámegiella: Svalbárda
dolnoserbski: Svalbard
eesti: Svalbard
English: Svalbard
español: Svalbard
Esperanto: Svalbardo
euskara: Svalbard
فارسی: سوالبار
føroyskt: Svalbarð
français: Svalbard
Gaelg: Svalbard
Gàidhlig: Svalbard
galego: Svalbard
хальмг: Свалбард
Հայերեն: Շպիցբերգեն
हिन्दी: स्वालबार्ड
hornjoserbsce: Svalbard
hrvatski: Svalbard
Ilokano: Svalbard
বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী: স্ভালবার্ড
Bahasa Indonesia: Svalbard
Interlingue: Svalbard
íslenska: Svalbarði
italiano: Isole Svalbard
עברית: סבאלברד
Basa Jawa: Svalbard
kalaallisut: Svalbard
ქართული: შპიცბერგენი
қазақша: Шпицберген
kernowek: Svalbard
Kiswahili: Svalbard
Latina: Svalbardum
latviešu: Svalbāra
Lëtzebuergesch: Spitzbergen (Inselgrupp)
lietuvių: Svalbardas
Limburgs: Sjpitsberge
magyar: Spitzbergák
മലയാളം: സ്വാൽബാർഡ്
Nedersaksies: Spitsbargen
нохчийн: Шпицберген
Nordfriisk: Svalbard
Norfuk / Pitkern: Swaalbard
norsk: Svalbard
norsk nynorsk: Svalbard
occitan: Svalbard
oʻzbekcha/ўзбекча: Shpitsbergen
پنجابی: سوالبارد
Papiamentu: Svalbard
Plattdüütsch: Spitzbargen
polski: Svalbard
português: Svalbard
română: Svalbard
rumantsch: Svalbard
русский: Шпицберген
Scots: Svalbard
shqip: Svalbard
sicilianu: Svalbard
Simple English: Svalbard
slovenčina: Svalbard
slovenščina: Spitsbergi
српски / srpski: Свалбард
srpskohrvatski / српскохрватски: Svalbard
Basa Sunda: Svalbard
Tagalog: Svalbard
татарча/tatarça: Шпицберген
Türkçe: Svalbard
українська: Шпіцберген
vèneto: Svalbard
Tiếng Việt: Svalbard
West-Vlams: Spitsbergn
Winaray: Esvalbard
Yorùbá: Svalbard
粵語: 冷岸群島
Zazaki: Svalbard
Zeêuws: Spitsberhen
žemaitėška: Svalbards
中文: 斯瓦尔巴