Socialism

Den här artikeln ingår i Wikipedias
serie om socialism
Ideologier

Marxism
Socialdemokrati
Demokratisk socialism
Kommunism
Syndikalism
Autonomism
Frihetlig marxism
Frihetlig socialism
Funktionssocialism
Gillesocialism
Luxemburgism
Marknadssocialism
Marxism-deleonism
Religiös socialism
Utopisk socialism

Politiska partier

Socialistiska partier
Komintern
Socialistinternationalen (EU)

Den röda flaggan, en traditionell färg för politisk socialism.

Socialism är en ekonomisk teori kännetecknad av betonandet av kooperativa styrelseformer och en tilltro till gruppens, kollektivets och massornas förmåga att organiserat lösa ekonomiska och politiska problem.[1] En ofta framhävd grundsats är att kollektivets bästa är individens bästa. Denna definition, fastän vanlig i den dagliga politiska diskursen, ses emellertid ofta som otillräcklig. Efter socialismens uppkomst har en rad kollektivistiska rörelser figurerat som endast omtvistat kan benämnas som socialistiska, och en rad socialistiska rörelser (främst inom anarkismen) framhäver också individualistiska drag.

Vanligtvis beskrivs socialism i marxistisk bemärkelse som en politisk och ekonomisk doktrin som syftar till att skapa det klasslösa kommunistiska samhället. I detta samhälle ägs och kontrolleras produktionsmedlen offentligt. Dess omedelbara strävan är att upprätta arbetarmakt, en planerad hushållning och gemensamt ägande av produktionsmedlen (näringslivet). Olika varianter av socialism beskriver detta gemensamma/kollektiva styrande och ägande på skilda sätt. En del betonar mer lokalt och autonomt självstyre över företagen medan andra vill se en mer centraliserad maktordning i en statlig eller halvstatlig organisationsform. Vissa historiskt inflytelserika rörelser (frihetlig socialism och anarkism) skyr den statliga tvångsmakten och förespråkar istället individualism och spontan ordning, medan statssocialism kommit att bli den praktiskt dominerande formen, såtillvida att det politiska livet i många västdemokratier kommit att indelas i en dikotomi mellan statssocialism (politisk vänster) och grupperingar som ställer sig kritiska antingen mot socialistiska ideal eller deras fullständiga genomdrivande i statlig regi (politisk höger).

I bredare mening avses med socialism en politisk ideologi med bred tilltro till kollektivets och eventuellt statens möjligheter som problemlösare[1] med fokus på största möjliga jämlikhet mellan individer och samhällsgrupper; traditionellt klasser, numera även könen, olika etniska grupper och grupper avskilda av olika sexuella preferenser. Gemensamt med de klassiska socialistiska doktrinerna är de inbyggda motsättningarna i samhället, där olika grupper är underkastade sina motsatser genom en form av utsugning, där socialismen representerar lösningen genom att de inbyggda motsättningar avvärjs och upphör.[2]

I marxistisk semantik avses med socialism ett samhällstillstånd där arbetarklassen styr efter revolutionen, men där det klasslösa kommunistiska samhället ej uppnåtts (se realsocialism). Gemensamt för revolutionär marxistisk och reformistisk socialism är tron på att kapitalism koncentrerar tillgångar och politisk makt till en minoritet, medan naturresurser, arbetskraft och realkapital används på ett ineffektivt och destruktivt sätt i hänsyn till välfärd och vetenskaplig utveckling.

Betoning av politisk organisering, internationalism och solidaritet är centrala begrepp. Begreppet används ofta om samhällssystem där egendom och inkomst står under social kontroll istället för att vara beroende av historiskt godtycke, individuella överenskommelser och marknadsmekanismer.[3] Gemensamt ägande förespråkas emellertid inte av alla som kallar sig socialister.[4] Socialism förläggs regelmässigt till vänster på den klassiska höger-vänsterskalan, till vänster om liberalismen och långt till vänster om konservatismen. Detta till trots har socialismen i modern dikotomi ofta ställts emot liberalism, och i socialistisk semantik har icke-liberal opposition regelmässigt stämplats som verktyg för liberala kapitalistiska intressen, medan mindre marknadsliberala tendenser hos exempelvis konservativa stämplats som mer "vänster" än mer renläriga liberaler. Sedan den allmänna rösträttens införande har den stora ideologiska striden inom västerländska demokratier stått mellan socialistiska och liberala partier, varför liberalismen gradvis kommit att bli i hög grad synonymt med begreppet "höger", mot skalans ursprungliga mening.

Socialistiska ideal förenas idag ofta med feminism och ekologism. HBT-personers rättigheter är idag aktuellt. Socialismens grundinställning är starkt universalistisk, men i praktiken förespråkas ofta partikularistiska lösningar som kompensation för de grupper som anses vara förtryckta eller orättvist behandlade. Socialismen är en jämförelsevis handlingsorienterad ideologisk inriktning. I motsats till liberalismen omfattar socialistiska inriktningar mera sällan stora formaliserade idésystem, även om det ofta förekommer många egna begrepp. Ett undantag till detta är den socialistiska inriktningen marxism. De använda teoretiska begreppen är ofta mångtydiga och omstridda.

En ideologi som påverkat socialismen är marxismen. Den skilde sig från sina historiska föregångare och samtida konkurrerande socialistiska synsätt genom sin starka betoning av analysmetoden dialektisk materialism och av vetenskapliga anspråk, liksom av ekonomins betydelse. Marx och Engels försökte utveckla en bred teori om historiens lagar och visa att socialismen och kommunismen var kapitalismens nödvändiga efterföljare.[5] De var med och grundade den första socialistiska internationalen som emellertid hade begränsad framgång på grund av splittringen mellan anarkisterna, som tidigt kritiserade socialismen för att ha för auktoritära tendenser. Denna kritik är vanligt återkommande i polemik mot dagens socialistiska rörelser, särskilt de som sluter sig till statssocialism och söker bygga ett socialistiskt samhälle genom statliga lagförslag och regleringar (vilket blir "tvång" och "våldsmetoder", enligt kritikerna).[6]

Vid sidan av kommunism, anarkism och demokratisk socialism har en inflytelserik gren av socialismen, socialdemokrati, kritiserat marxismen på en rad punkter. Man tror att man genom reformer, dvs utan en revolution, gradvis kan förändra samhället genom successiva regleringar av existerande samhällssystem, och att de konsekvenser som revolutionära omställningar redan före Marx fört med sig bevisligen var större än det existerande samhällets.

Andra Språk
Afrikaans: Sosialisme
Alemannisch: Sozialismus
العربية: اشتراكية
aragonés: Socialismo
অসমীয়া: সমাজবাদ
asturianu: Socialismu
azərbaycanca: Sosializm
تۆرکجه: سوسیالیسم
Bân-lâm-gú: Siā-hōe-chú-gī
башҡортса: Социализм
беларуская: Сацыялізм
беларуская (тарашкевіца)‎: Сацыялізм
भोजपुरी: समाजवाद
български: Социализъм
bosanski: Socijalizam
brezhoneg: Sokialouriezh
буряад: Социализм
català: Socialisme
Чӑвашла: Социализм
čeština: Socialismus
Cymraeg: Sosialaeth
dansk: Socialisme
davvisámegiella: Sosialisma
Deutsch: Sozialismus
eesti: Sotsialism
Ελληνικά: Σοσιαλισμός
emiliàn e rumagnòl: Sozialîsum
English: Socialism
español: Socialismo
Esperanto: Socialismo
euskara: Sozialismo
فارسی: سوسیالیسم
Fiji Hindi: Samajwaad
føroyskt: Sosialisma
français: Socialisme
Frysk: Sosjalisme
Gaeilge: Sóisialachas
Gàidhlig: Sòisealachd
galego: Socialismo
客家語/Hak-kâ-ngî: Sa-fi chú-ngi
한국어: 사회주의
հայերեն: Սոցիալիզմ
हिन्दी: समाजवाद
hrvatski: Socijalizam
Ilokano: Sosialismo
বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী: সমাজতন্ত্র
Bahasa Indonesia: Sosialisme
interlingua: Socialismo
íslenska: Sósíalismi
italiano: Socialismo
עברית: סוציאליזם
Basa Jawa: Sosialisme
ಕನ್ನಡ: ಸಮಾಜವಾದ
къарачай-малкъар: Социализм
ქართული: სოციალიზმი
қазақша: Социализм
Kiswahili: Usoshalisti
kurdî: Sosyalîzm
Кыргызча: Социализм
Latina: Socialismus
latviešu: Sociālisms
Lëtzebuergesch: Sozialismus
lietuvių: Socializmas
Limburgs: Socialisme
lingála: Sosialisimɛ
la .lojban.: cemtrusi'o
lumbaart: Socialism
magyar: Szocializmus
मैथिली: समाजवाद
македонски: Социјализам
Malagasy: Sôsialisma
മലയാളം: സോഷ്യലിസം
मराठी: समाजवाद
მარგალური: სოციალიზმი
مازِرونی: سوسیالیسم
Bahasa Melayu: Sosialisme
Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄: Siâ-huôi-ciō-ngiê
Mirandés: Socialismo
монгол: Социализм
မြန်မာဘာသာ: ဆိုရှယ်လစ်ဝါဒ
Nederlands: Socialisme
नेपाली: समाजवाद
नेपाल भाषा: समाजवाद
日本語: 社会主義
norsk: Sosialisme
norsk nynorsk: Sosialisme
occitan: Socialisme
oʻzbekcha/ўзбекча: Sotsializm
ਪੰਜਾਬੀ: ਸਮਾਜਵਾਦ
پنجابی: سوشلزم
Patois: Suoshalizim
Piemontèis: Socialism
Plattdüütsch: Sozialismus
polski: Socjalizm
português: Socialismo
română: Socialism
rumantsch: Socialissem
Runa Simi: Susyalismu
русиньскый: Соціалізм
русский: Социализм
саха тыла: Социализм
Scots: Socialism
shqip: Socializmi
sicilianu: Sucialìsimu
Simple English: Socialism
slovenčina: Socializmus
slovenščina: Socializem
Soomaaliga: Hantiwadaag
کوردی: سۆشیالیزم
српски / srpski: Социјализам
srpskohrvatski / српскохрватски: Socijalizam
suomi: Sosialismi
Tagalog: Sosyalismo
татарча/tatarça: Социализм
Türkçe: Sosyalizm
українська: Соціалізм
vèneto: Sociałismo
Tiếng Việt: Chủ nghĩa xã hội
Võro: Sotsialism
文言: 社會主義
Winaray: Sosyalismo
吴语: 社會主義
ייִדיש: סאציאליזם
粵語: 社會主義
Zazaki: Sosyalizm
žemaitėška: Socēlėzmos
中文: 社会主义
Lingua Franca Nova: Sosialisme