Personlighetsstörning

Personlighetsstörning
latin: perturbationes personalitatis, persona pathologica
Förhöjd självuppskattning är vanligt vid personlighetsstörningar, däribland i narcissistisk personlighetsstörning.
Narkissos var i grekisk mytologi en yngling som förälskade sig i sin egen spegelbild. Här porträtterad i målningen Narkissos av Caravaggio.
Klassifikation och externa resurser
F60
301.9
engelsk

Personlighetsstörning även kallat personlighetssyndrom,[1] är en samlingsbeteckning för en grupp psykiatriska diagnoser, vilka gemensamt kännetecknas av problem med utvecklingen av personligheten, i synnerhet jag-funktionerna. Störningarna är varaktiga, och inverkar negativt på personens vardag. Barn ges som huvudregel inte dessa diagnoser, även om exempelvis det diagnostiska systemet DSM tillåter det, med undantag av antisocial personlighetsstörning, för främst tonåringar där personlighetsdragen varit stabila under en längre tid. Störningarna yttrar sig i problem med tankeinnehåll, känsloliv, sociala relationer, och impulskontroll.[2]

En personlighetsstörning har ett komplext mönster av olika förstärkta personlighetsdrag, vilka är integrerade i personligheten och inte uppträder situationsberoende. Accentuerade personlighetsdrag är till skillnad från personlighetsstörningar en del av normalpsykologin. Personlighetsstörning räknas i stället som en psykisk störning.

Personlighetsstörningar i olika svårighetsgrader har en prevalens på omkring var tionde vuxen person. Många har fungerande liv, medan andra har så stora problem att deras vardag inte fungerar alls.[3]

Andra Språk
беларуская (тарашкевіца)‎: Разлад асобы
한국어: 인격장애
Кыргызча: Психопатия
مازِرونی: اختلال شخصيت
Simple English: Personality disorder
slovenčina: Porucha osobnosti
slovenščina: Osebnostna motnja
Tiếng Việt: Rối loạn nhân cách
中文: 人格障礙