Nihilism

Nihilism (från latinets nihil; ingenting) är en filosofisk position som argumenterar för att existensen är utan objektiv mening eller intrinsikalt värde (egenvärde, inneboende värde). Nihilister anser generellt att moral inte existerar, alltså finns inga moraliska värden med vilka man kan upprätthålla en regel eller logiskt föredra en handling framför en annan. Nihilister som argumenterar för att det inte finns någon objektiv moral kan hävda att existensen inte har någon intrinsikal (inneboende) högre mening eller mål. De kan också hävda att det inte finns något rationellt bevis eller argument för att en högre makt eller skapare skulle existera, samt att om en högre makt skulle existera så har mänskligheten ändå ingen moralisk skyldighet att avguda den.

Termen nihilism används ibland synonymt med anomi för att beskriva en generell känsla av hopplöshet och meningslöshet i existensen.[1] Rörelser såsom futurism och dekonstruktion,[2] bland andra, har identifierats av kommentatorer som "nihilistiska" i olika tidsperioder med olika kontext. Ofta betyder detta att den som anklagar en annan vill få sina egna åsikter att framstå som mer substantiella eller sanningsenliga, medan motståndarpartens åsikter framhävs som nihilistiska, därmed jämförbara med "inget" (eller helt enkelt destruktivt amoralistiska).

Nihilism är också ett karaktärsdrag som har satts på olika tidsperioder, till exempel har Jean Baudrillard och andra kallat postmodernismen för en nihilistisk epok,[3] och vissa kristna teologer och personer med religiös auktoritet har hävdat att postmodernismen[4] och många aspekter av moderniteten[2] representerar frånstötandet av Gud, och därför är nihilistiska.

Nihilism (ryska nigilizm) är även en föråldrad, godtyckligt vald beteckning för de politiska ytterlighetsrörelserna i Ryssland, särskilt på 1860- och 1870-talen. I den ryska litteraturen användes ordet första gången av kritikern Nikolaj Nadezjdin[5] i betydelsen skeptiskt förnekande, men fick sin egentliga ryktbarhet genom Bazarov, den mot all auktoritetstro och allt bestående hänsynslöst opponerande studenten i Ivan Turgenjevs roman Fäder och söner. På 1880-talet försvann detta på konservativt litterärt håll brukade slagord ur den ryska litteraturen, men fanns länge kvar i den europeiska pressen och folkuppfattningen som gemensam benämning på ryska revolutionära rörelser och den ryska anarkistiska emigrantlitteraturen i allmänhet.[6][7]

Andra Språk
Afrikaans: Nihilisme
العربية: عدمية
asturianu: Nihilismu
azərbaycanca: Nihilizm
беларуская: Нігілізм
беларуская (тарашкевіца)‎: Нігілізм
български: Нихилизъм
bosanski: Nihilizam
català: Nihilisme
čeština: Nihilismus
Cymraeg: Nihiliaeth
dansk: Nihilisme
Deutsch: Nihilismus
eesti: Nihilism
Ελληνικά: Μηδενισμός
English: Nihilism
español: Nihilismo
Esperanto: Neniismo
euskara: Nihilismo
français: Nihilisme
Gaeilge: Nihilí
galego: Nihilismo
贛語: 虛無主義
한국어: 허무주의
հայերեն: Նիհիլիզմ
हिन्दी: निषेधवाद
hrvatski: Nihilizam
Bahasa Indonesia: Nihilisme
íslenska: Tómhyggja
italiano: Nichilismo
עברית: ניהיליזם
ქართული: ნიჰილიზმი
қазақша: Нигилизм
Кыргызча: Нигилизм
Latina: Nihilismus
latviešu: Nihilisms
lietuvių: Nihilizmas
magyar: Nihilizmus
македонски: Нихилизам
മലയാളം: നിഹിലിസം
მარგალური: ნიჰილიზმი
مصرى: عدميه
Bahasa Melayu: Nihilisme
Nedersaksies: Nihilisme (filosofie)
日本語: ニヒリズム
norsk: Nihilisme
norsk nynorsk: Nihilisme
occitan: Niilisme
oʻzbekcha/ўзбекча: Nigilizm
ਪੰਜਾਬੀ: ਨਹਿਲਵਾਦ
Patois: Niyilizim
polski: Nihilizm
português: Niilismo
română: Nihilism
русиньскый: Нігілізм
русский: Нигилизм
Scots: Nihilism
shqip: Nihilizmi
Simple English: Nihilism
سنڌي: ناڪاريت
slovenčina: Nihilizmus
کوردی: ھیچخوازی
српски / srpski: Нихилизам
srpskohrvatski / српскохрватски: Nihilizam
suomi: Nihilismi
Tagalog: Nihilismo
Türkçe: Nihilizm
українська: Нігілізм
Tiếng Việt: Chủ nghĩa hư vô
粵語: 虛無主義
Zazaki: Nihilizm
中文: 虚无主义