Liberalerna

Den här artikeln handlar om svenska partiet Liberalerna. För andra betydelser, se Liberalerna (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Folkpartiet” leder hit. För andra betydelser, se Folkpartiet (olika betydelser).
Liberalerna
Liberalernas logo.
FörkortningL
LandSverige Sverige
PartiledareJan Björklund
PartisekreterareMaria Arnholm
GruppledareChrister Nylander
Grundat5 augusti 19341
HuvudkontorRiksdagshuset, Stockholm
Antal medlemmar15 390[1] (7)
Politisk ideologiSocialliberalism
Liberalfeminism[2]
Pro-europeisk
Politisk positionCenter–Höger
Internationellt samarbetsorganLiberala internationalen
Nationellt samarbetsorganAlliansen
Europeiskt samarbetsorganAlliansen liberaler och demokrater för Europa
Politisk grupp i EuropaparlamentetGruppen ALDE
Färg(er)Blå, orange
UngdomsförbundLiberala ungdomsförbundet (LUF)
StudentförbundLiberala studenter (LS)
Europaparlamentet
Röstandel
9,91 %
Mandat
2 / 20
Riksdagen[3]
Röstandel
5,49 %
Mandat
20 / 349
Landstingsfullmäktige[4]
Röstandel
6,27 %
Mandat
94 / 1 696
Kommunfullmäktige[5]
Röstandel
6,81 %
Mandat
689 / 12 700
Webbplats
www.liberalerna.se
Svensk politik
Politiska partier
Val
1Partiet räknar sina rötter till Frisinnade landsföreningen, som grundades 23 februari 1902.

Liberalerna (L)[6], tidigare Folkpartiet liberalerna (FP) och dessförinnan Folkpartiet (FP), är ett socialliberalt politiskt parti i Sverige. Partiledare är sedan 2007 Jan Björklund.

Partiet bildades 1934 under namnet Folkpartiet genom en sammanslagning av riksdagspartierna Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Från 1940- till 1960-talet var de mestadels det största borgerliga partiet. Sedan 2004 ingår Liberalerna tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet i den borgerliga Alliansen.

Partiledaren Bertil Ohlin förespråkade på 1940-talet idén om "fri ekonomi med socialt ansvar" eller socialliberalismen som partiets ideologi för att formulera ett reformvänligt alternativ till Socialdemokraterna i svensk politik. Sedan mitten på 1990-talet har partiet intagit en tydlig borgerlig profil för marknadsinslag i ekonomin, avregleringar och privatiseringar.[7] Liberalerna beskriver sig som ett liberalt idéparti med individen i centrum, som genom politik verkar för att människans valfrihet och egenmakt ökar och som genom politik skapar förutsättningar snarare än hinder. Liberalerna profilerar sig främst inom utbildnings-, jämställdhets-, integrations- och invandrings- samt Europafrågor.

Partiet är efter riksdagsvalet 2018 storleksmässigt det sjunde största i Sveriges riksdag, endast Miljöpartiet har färre mandat. Liberalerna har traditionellt sitt starkaste stöd i storstadsområdena och på högskoleorter. I riksdagsvalet 2010 var partiet starkast i Västra Götalands läns västra och Stockholms kommuns valkretsar. Partiets starkaste kommun i riksdagsvalet var Landskrona kommun där partiet har 11,7 procent av rösterna och i kommunalvalet röstade 30,7 procent av väljarna i Skinnskattebergs kommun på Liberalerna. Överlag har partiet sitt största stöd hos storstads- och förortsbor, men även hos akademiker och unga.[8] Statsvetare brukar ibland kalla Liberalerna för "partisystemets Hallsberg; en väntsal för partibytare", då partiet har mycket svårt att behålla sina väljare, men samtidigt utgör nästan var femte väljares andrahandsval.[9]

I Europaparlamentsvalet 2014 fick de 9,91 procentenheter av väljarnas röster och därmed två mandat i parlamentet. Liberalerna utgör en del av det europeiska partiet Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) och ingår i parlamentsgruppen med samma namn. I riksdagsvalet 2014 minskade partiet med 1,7 procentenheter till 5,4 procent.

Partiet har inte längre någon nomineringsgrupp i Svenska kyrkan, utan har ersatts av nätverket Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) vars nomineringsgrupp har samma namn.

Andra Språk
Deutsch: Liberalerna
français: Les Libéraux
Kiswahili: Folkpartiet
Nederlands: Liberalerna
Plattdüütsch: Folkpartiet liberalerna
português: Liberais (Suécia)