Gulgrönalger

Gulgrönalger
Alger, Botydium granulatum, Nordisk familjebok.png
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Chromalveolata
Underrike Stramenopiler
Heterokonta
Klass Gulgrönalger
Xanthophyceae
Vetenskapligt namn
§ Xanthophyceae
Auktor Allorge ex Fritsch, 1935 [1]
Ordningar
  • Botrydiales
  • Mischococcales
  • Phyllosiphonales
  • Rhizochloridales
  • Tribonematales
  • Vaucheriales

Gulgrönalger (Xantophyceae) är klass alger inom gruppen heterokonter. De flesta arter är terrestra (till exempel i blöt jord) [2] eller limniska; endast ett fåtal är marina. Algerna har klorofyll a och c. Karotenoider inkluderar diadinoxantin, heteroxantin och vaucheriaxantinester. Till skillnad från flertalet andra algklasser inom heterokonterna, saknar gulgrönalgerna fukoxantin. [3] Färgen varierar från gulgrönt till svart. [4] Gulgrönalgerna anses vara de närmaste släktingarna till brunalgerna. Totalt finns 582 arter. [1] Slangalgen Vaucheria förekommer i Östersjön. [4]


Morfologi och anatomi

slangalgen Vaucheria
Stipitococcus i ordningen Rhizochloridales

Cellstrukturen varierar beroende på ordning. Hos ordningen Mischococcales är cellerna små och kockoida medan algerna i ordningen Tribonematales bildar trådliknande strukturer (vilka inte är coenocytiska). Algerna i ordningen Botrydiales bildar coenocytiska klotformiga bålstrukturer vilka har rottrådar (rhizoider). Arterna i ordningen Rhizochloridales är amöbaliknande. [3] [2]

Slangalgerna, ordningen Vaucheriales, bildar, såsom namnet antyder, långa trådformiga strukturer, vilka är coenocytiska, d.v.s. saknar mellanväggar. Cellinnehållet kan därför strömma runt i den mycket avlånga cellen. Den runda cellen används som lins vilket förmår fokusera solljuset i kanten på cellen. Det kan förklara varför kloroplasterna samlas i nära cellväggen då Vaucheria belyses med solljus. I mitten återfinns istället en stor vakuol. [3] [4]

Gulgrönalgerna har en ögonfläck placerad i kloroplasten. [3]

Andra Språk