Guano

En gråtrut som avger guano.

Guano är namnet på spillning, från havsfåglar, fladdermöss och sälar, som används som gödsel. Guano används också som en allmän term om alla sorters fågelspillning. Guano är ett mycket effektivt naturgödsel på grund av sitt höga innehåll av kväve, fosfor och kalium, som är viktiga växtnäringar. Under 1800-talet var handeln med guano mycket ekonomiskt viktig och bidrog kraftigt till effektivisering av jordbruket. Ur guano utvanns förr fosfat och nitrat, som råvaror till konstgödsel och sprängämnen.

Man skiljer mellan egentlig guano och guanofosfat, av vilka det första är torrt avlagrat så att vattenlösliga ämnen kvarstannat medan det andra är avlagrat så att urlakning med regnvatten har inträffat.

Guano är numera främst av historiskt intresse, men har fortfarande ett antal användningsområden inom jordbruk och trädgård. Det har också på senare tid fått ett uppsving som naturgödsel inom det ekologiska jordbruket.

Brytning av fågelguano

Fågelguano

Förekomst

De största lagren av egentlig guano har påträffats längs Perus kust och på öar längs denna kust. Guano är, så som den förekommer på fyndorterna, en brun, pulverformig massa, som innehåller hårda klumpar, förstenade fågelägg, sand, sten och mumifierande delar av fåglar och smådjur. Lukten är tydligt ammoniakaktig, men med en karaktäristisk bilukt. Guanon består huvudsakligen av kalcium- och magnesiumammoniumsulfat, ammoniumurat, -fosfat, -oxalat, -sulfat, -karbonat och –huminat, samt olika kalium- och natriumföreningar och växlande mängd av lera, sand och vatten.

Behandling

Vid behandling med svavelsyra erhålls s.k. löst peruguano, som innehåller fosforsyra i form av lättlösligt, surt kalciumfosfat, medan nästan allt kväve omvandlas till ammoniumsulfat. Samtidigt bildas något kalciumsulfat ( gips), som vid lagring binder vatten, så att den färdiga produkten är ett ganska torrt pulver, som är lättare att hantera än den råa guanon.

Guanofosfat

Guanofosfat har genom urlakning förlorat sin halt av lösliga salter, bland annat nästan allt kväve, och består i huvudsak av olösligt kalciumfosfat. Då det därför ej är användbart som gödningsmedel utan vidare behandling, företas en omvandling till superfosfat genom behandling med svavelsyra. Dess värde beror på halten av fosforsyra och på halten av järn- och aluminiumoxid, samt lätt sönderdelade silikater. De senare bör hålla lägsta möjliga halt p.g.a. dess skadliga inverkan på superfosfaten.

Guanofosfat kom huvudsakligen från öarna i Stilla havet men befintliga lager är nu uttömda.

Guano kan också beteckna gödningsmedel tillverkat ur fiskrester och dylikt. Även denna typ av guano har nu begränsat intresse. Sedan tillverkningsmetoderna för konstgödsel utvecklats har dess betydelse som gödselmedel gått starkt tillbaka eftersom de använda råvarorna istället kommit till användning för tillverkning av fisk- eller köttmjöl som kreatursfoder.

Andra Språk
Afrikaans: Ghwano
العربية: ذرق الطائر
Aymar aru: Mataxi
বাংলা: গুয়ানো
беларуская: Гуана
български: Гуано
català: Guano
čeština: Guáno
dansk: Guano
Deutsch: Guano
eesti: Guaano
Ελληνικά: Γκουανό
English: Guano
español: Guano
Esperanto: Guano
euskara: Guano
فارسی: کود مرغی
français: Guano
Gaeilge: Guanó
galego: Guano
한국어: 구아노
hrvatski: Guano
Ido: Guano
Bahasa Indonesia: Guano
italiano: Guano
עברית: גואנו
къарачай-малкъар: Гуано
Latina: Guanum
latviešu: Gvano
lietuvių: Guanas
magyar: Guanó
Bahasa Melayu: Guano
မြန်မာဘာသာ: ငှက်ချေးမြေဩဇာ
Nederlands: Guano
日本語: グアノ
Nordfriisk: Guano
norsk: Guano
norsk nynorsk: Guano
occitan: Güano
oʻzbekcha/ўзбекча: Guano
polski: Guano
português: Guano
română: Guano
Runa Simi: Wanay wanu
русский: Гуано
Scots: Guanae
Simple English: Guano
slovenčina: Guáno
slovenščina: Gvano
српски / srpski: Гвано
Basa Sunda: Guano
suomi: Guano
Türkçe: Guano
українська: Гуано
Tiếng Việt: Phân chim
中文: 海鸟粪