Demokratiska partiet

För andra betydelser av Demokratiska partiet, Demokraterna och Demokrater, se Demokratiska partiet (olika betydelser).
Demokratiska partiet
Democratic Party
US Democratic Party Logo.svg
FörkortningD
PartiordförandeThomas Perez
Gruppledare i senatenCharles Schumer
Gruppledare i representanthusetNancy Pelosi
Grundat1793/1828
Huvudkontor430 South Capitol Street SE
Washington, D.C.
20003
Politisk ideologiAmerikansk liberalism
Falanger
Politisk positionCentre till center-vänster
Internationellt samarbetsorganProgressiva Alliansen[1]
Färg(er)Blå, vit och röd1
Senat
Mandat
47 / 100
www.democrats.org

1 Båda de två stora partierna använder färgerna från USA:s flagga. Blått används oftast, men inofficiellt, för att beteckna Demokratiska partiet i media.

Demokratiska partiet (engelska: Democratic Party) är ett politiskt parti i USA som formellt bildades ur Andrew Jacksons "demokratiska" falang av det gamla Republikanska partiet efter valet 1828.[2]

Från Thomas Jeffersons seger i presidentvalet 1800 var partiet helt dominant i amerikansk politik, med delstaternas självbestämmande som huvudpunkt på sitt program.[3] Partiet splittrades av slavfrågan, med ett svårt nederlag som följd 1860, då republikanen Abraham Lincoln valdes till president. Partiet kom endast att behålla dominans i det segregerade södern, och fram till 1932 lyckades endast Grover Cleveland och Woodrow Wilson nå presidentposten. Med Wilson inträdde en mer radikal agenda, som fortsatte under Franklin D. Roosevelt och Harry S. Trumans ledning regeringsmakten i Vita Huset 1932–1952. Partiet vann åter valen 1960 och 1964 men besegrades av Richard Nixon 1968. Demokraterna vann åter 1976 då Jimmy Carter valdes till president. Carter besegrades dock av Ronald Reagan 1980, men Demokraterna återtog presidentposten i och med Bill Clintons valsegrar 1992 och 1996, varefter man åter förlorade 2000 och 2004, då republikanen George W. Bush vann presidentvalen. År 2008, då en ny president skulle väljas, vann demokraternas Barack Obama över republikanen John McCain och partiet återtog åter presidentposten samt stärkte sin position i kongressen. 2010 förlorades emellertid representanthuset till Republikanerna, vilket försvagat partiets åter dominanta ställning i amerikansk politik.[4]

Traditionellt sett har Sydstaterna varit partiets starka fäste, vilket delvis hävts på senare år. Detta till trots är Barack Obama och John F. Kennedy de enda demokrater som nått presidentposten efter kriget utan att kandidera för en f.d. slavstat (som Harry S. Truman, Lyndon B. Johnson, Jimmy Carter och Bill Clinton). Kalifornien och New York är två större delstater som röstat demokratiskt i samtliga val sedan 1988. I Mellanvästern har partiet alltid varit svagt och vann större inbrytningar endast med William Jennings Bryan och Franklin D. Roosevelts valkampanjer.

Andra Språk
беларуская (тарашкевіца)‎: Дэмакратычная партыя
客家語/Hak-kâ-ngî: Mìn-chú-tóng (Mî-koet)
Lëtzebuergesch: Democratic Party (USA)
Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄: Mìng-ciō-dōng (Mī-guók)
oʻzbekcha/ўзбекча: Demokratlar partiyasi
srpskohrvatski / српскохрватски: Demokratska stranka SAD
татарча/tatarça: AQŞ Demokratik firqäse