Biologi

Insekt som pollinerar en blomma

Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi. [1] Biologi är ett brett ämne som innehåller många förgreningar, ämnen och discipliner. Bland de viktigaste ämnena är de fem samlande principerna som kan sägas vara den moderna biologins fundamentala axiomer. Dessa är att celler är livets grundläggande enheter, att nya arter och ärvda karaktärsdrag är evolutionens produkt, att gener är ärftlighetens grundläggande enhet, att en organism reglerar dess inre miljö för att bibehålla ett stabilt och konstant tillstånd och att levande organismer konsumerar och transformerar energi. [2]

Biologins underdiscipliner erkänns på grundval av skalan som organismer studeras på och metoderna som används för att studera dem. Biokemi utforskar livets rudimentära kemi, molekylärbiologi studerar biologiska molekylsystems komplexa interaktioner, cellbiologi utforskar allt livs grundläggande byggstenar; cellen; fysiologi utforskar vävnadernas, organernas och organsystemens fysiska och kemiska funktioner och ekologin utforskar hur olika organismer interagerar och associerar med sin omgivning. [3] Den som forskar i biologi kallas för biolog.

Historia

Begreppet biologi, i modern bemärkelse, började introduceras från omkring mitten av 1700-talet och i början av 1800-talet användes det av framstående vetenskapsmän som Jean-Baptiste de Lamarck. Gregor Mendel och Charles Darwin är andra framstående personer som bidragit mycket till biologins utveckling. Redan på 600-talet f.Kr frågade sig dock den grekiske filosofen Thales från Miletos var livet kom ifrån. Det svar han kom fram till på den frågan grundat på sina observationer var enligt Aristoteles eftermäle om honom vattnet.

Ernst Haeckels livsträd (1879)

Termen biologi i dess moderna betydelse verkar ha introducerats utan hjälp av varandra av Karl Friedrich Burdach (1800), Gottfried Reinhold Treviranus (Biologie oder Philosophie der lebenden Natur, 1802), och Jean-Baptiste Lamarck (Hydrogéologie, 1802). [4] [5] Ordet kommer från grekiskans βίος, "bios" (" liv") och suffixet λογία, "logia" (studerande av).

Även om biologi i dess moderna form är en relativt ny vetenskap, byggstenarna till den har studerats sedan antiken, precis som mycket annat inom vetenskapen. Naturfilosofi studerades så tidigt som i de antika civilisationerna Mesopotamien, Egypten, Indiska subkontinenten och Kina. Den moderna biologins ursprung och ansatser att studera naturen, brukar ofta spåras tillbaka till antikens Grekland. [6] Aristoteles var den som bidrog mest till utvecklingen. Hans " Historia Animalium" och andra verk där han beskrev naturalism, är speciellt viktiga, tillsammans med senare empiriska arbeten, som fokuserade på biologiska orsaker och livets mångfald. Aristoteles företrädare vid lyceumet, Theophrastus, skrev en serie böcker inom botanik, som kvarstod som de viktigaste bidragen från antiken till florestiken till och med långt in i medeltiden. Märkbara framsteg inom biologisk forskning befrämjades av muslimska läkare som al-Jahiz (781-869) inom zoologi, [7] den kurdiska biologen Al-Dinawari (828-896) inom botanik, [8] och den persiska läkaren Rhazes (865–925) inom anatomi och fysiologi. Dessa filosofer förklarade, expanderade och förbättrade de grekiska biologernas teorier och systematik.

Biologi började snabbt utvecklas och växte med Antony van Leeuwenhoeks dramatiska förbättring av mikroskopet. Det var då som lärda upptäckte spermier, bakterier, hödjur och den oerhörda märkligheten bland det mikroskopiska livets mångfald. Undersökningar av Jan Swammerdam ledde till nya intressen inom entomologi och byggde de grundläggande teknikerna för mikroskopisk dissektion och färgning. [9] Framsteg inom mikroskopi hade även en påverkan på det biologiska tänkandet. Under 1800-talets början pekade ett antal biologer på cellens centrala betydelse. 1838 och 1839 började Schleiden och Schwann befrämja idéerna att organismernas grundläggande enhet är cellen, att individuella celler har alla livets kännetecken även om de bestred att alla celler kommer från delning av andra celler. Tack vare Robert Remaks och Rudolf Virchows arbete accepterade dock under 1860-talet de flesta biologerna de tre grundsatser som skulle bli kända som cellteorin. [10]

Under tiden blev taxonomi och klassificering i fokus i studerandet av naturhistoria. Carl von Linné publicerade en grundläggande taxonomi för den naturliga världen 1735, som fortfarande används med vissa modifieringar, och introducerade under 1750-talet vetenskapliga namn för alla hans arter. [11] Georges-Louis Leclerc, Comte de Buffon, behandlade arter som artificiella kategorier och levande former som formbara, och föreslog till och med gemensam härstamning som en möjlighet. Även om han motsatte sig evolutionen är Buffon en nyckelfigur i det evolutionära tänkandets historia. Hans arbeten skulle influera teorier från både Lamarck och Charles Darwin. [12] Allvarligt evolutionärt tänkande härstammade från Jean-Baptiste Lamarcks arbeten. Det var dock den brittiska naturforskaren Charles Darwin som genom att kombinera Humboldts biogeografiska ansatser, Lyells uniformitariska geologi, Thomas Malthus skrifter om populationstillväxt och hans egen morfologiska expertis som skapade en mer framgångsrik evolutionsteori baserad på naturligt urval. Liknande tänkande och bevis ledde Alfred Russel Wallace till att utan Darwins påverkan nå samma slutsatser. [13]

Upptäckandet av ärftlighetens fysiska representation kom med evolutionära principer och populationsgenetik. Under 1940-talet och 1950-talets början pekade experiment mot DNA som kromosomernas komponent som höllgener. Fokus på nya modellorganismer som virus och bakterier, tillsammans med upptäckandet av DNA:ts dubbla helixstruktur 1953 markerade övergången till molekylärgenetikens era. Från 1950-talet till nutid har biologi utökats mycket till den molekylära domänen. Den genetiska koden knäcktes av Har Gobind Khorana, Robert W. Holley och Marshall Warren Nirenberg efter att DNA förstods innehålla kodoner. Slutligen startades Human Genome Project 1990 med målet att kartlägga det generella mänsko genomet. Detta projekt avslutades 2003, [14] och är än inte avslutat. Projektet var det första steget i ett globalt försök att inkorporera ackumulerad kunskap om biologi till en funktionell molekylär definition av människokroppen och andra organismers kropp.

Andra Språk
Afrikaans: Biologie
Alemannisch: Biologie
አማርኛ: ሥነ ሕይወት
Аҧсшәа: Абиологиа
العربية: علم الأحياء
aragonés: Biolochía
armãneashti: Biologie
arpetan: Biologia
অসমীয়া: জীৱ বিজ্ঞান
asturianu: Bioloxía
azərbaycanca: Biologiya
تۆرکجه: جانلی بیلیم
Bahasa Banjar: Biologi
Bân-lâm-gú: Seng-bu̍t-ha̍k
Basa Banyumasan: Biologi
башҡортса: Биология
беларуская: Біялогія
беларуская (тарашкевіца)‎: Біялёгія
भोजपुरी: जीव बिज्ञान
Bislama: Baeoloji
български: Биология
Boarisch: Biologie
bosanski: Biologija
brezhoneg: Bevoniezh
буряад: Биологи
català: Biologia
Чӑвашла: Биологи
Cebuano: Biyolohiya
čeština: Biologie
Chamoru: Bioloyia
chiShona: Ronzamhenyu
corsu: Biologia
Cymraeg: Bywydeg
dansk: Biologi
Deutsch: Biologie
ދިވެހިބަސް: ދިރުމާބެހޭ އިލްމު
eesti: Bioloogia
Ελληνικά: Βιολογία
English: Biology
español: Biología
Esperanto: Biologio
estremeñu: Biologia
euskara: Biologia
Fiji Hindi: Jiu vigyan
føroyskt: Lívfrøði
français: Biologie
Frysk: Biology
furlan: Biologjie
Gàidhlig: Bith-eòlas
galego: Bioloxía
Gĩkũyũ: Bayorojĩ
ગુજરાતી: જીવવિજ્ઞાન
客家語/Hak-kâ-ngî: Sâng-vu̍t-ho̍k
хальмг: Биолог
한국어: 생물학
Hawaiʻi: Kālaimeaola
hornjoserbsce: Biologija
hrvatski: Biologija
Ilokano: Biolohia
Bahasa Indonesia: Biologi
interlingua: Biologia
Interlingue: Biologie
ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ/inuktitut: ᐆᒪᔅᓱᓯᖃᕐᑐᓕᕆᓂᖅ
Ирон: Биологи
isiXhosa: IBayoloji
íslenska: Líffræði
italiano: Biologia
עברית: ביולוגיה
Basa Jawa: Biologi
kalaallisut: Uumassusililerineq
Kapampangan: Biologia
ქართული: ბიოლოგია
kaszëbsczi: Biologijô
қазақша: Биология
kernowek: Bywonieth
Kiswahili: Biolojia
Kreyòl ayisyen: Biyoloji
Kurdî: Biyolojî
Кыргызча: Биология
Ladino: Biolojiya
лезги: Биология
Latina: Biologia
latviešu: Bioloģija
Lëtzebuergesch: Biologie
lietuvių: Biologija
Limburgs: Biologie
Livvinkarjala: Biolougii
la .lojban.: mivyske
Luganda: Essomabiramu
lumbaart: Biulugìa
magyar: Biológia
македонски: Биологија
Malagasy: Biolojia
მარგალური: ბიოლოგია
Bahasa Melayu: Biologi
Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄: Sĕng-ŭk-hŏk
Mirandés: Biologie
монгол: Амин судлал
မြန်မာဘာသာ: ဇီဝဗေဒ
Nāhuatl: Yolizmatiliztli
Nederlands: Biologie
Nedersaksies: Biologie
नेपाली: जीवशास्त्र
नेपाल भाषा: जीवशास्त्र
日本語: 生物学
Napulitano: Biologgia
нохчийн: Биологи
Nordfriisk: Biologii
Norfuk / Pitkern: Biiolojii
norsk: Biologi
norsk nynorsk: Biologi
Nouormand: Biologie
Novial: Biologia
occitan: Biologia
олык марий: Биологий
Oromoo: Baayoloojii
oʻzbekcha/ўзбекча: Biologiya
ਪੰਜਾਬੀ: ਜੀਵ ਵਿਗਿਆਨ
Pälzisch: Bioloschie
پنجابی: جیون پڑھت
Papiamentu: Biologia
Patois: Bailoji
ភាសាខ្មែរ: ជីវវិទ្យា
Piemontèis: Biologìa
Tok Pisin: Save long laip
Plattdüütsch: Biologie
polski: Biologia
português: Biologia
Qaraqalpaqsha: Biologiya
qırımtatarca: Ayatiyat
română: Biologie
Runa Simi: Kawsay yachay
русиньскый: Біолоґія
русский: Биология
саха тыла: Биология
Gagana Samoa: Paiolo
संस्कृतम्: जीवशास्त्रम्
sardu: Biologia
Scots: Biology
Seeltersk: Biologie
Sesotho sa Leboa: Thutaphedi
shqip: Biologjia
sicilianu: Bioluggìa
Simple English: Biology
سنڌي: حياتيات
SiSwati: Ibhayoloji
slovenčina: Biológia
slovenščina: Biologija
Soomaaliga: Bayoloji
کوردی: ژینناسی
српски / srpski: Биологија
srpskohrvatski / српскохрватски: Biologija
Basa Sunda: Biologi
suomi: Biologia
Tagalog: Biyolohiya
தமிழ்: உயிரியல்
Taqbaylit: Tasnudert
татарча/tatarça: Биология
tetun: Biolojia
ትግርኛ: ባዮሎጂ
тоҷикӣ: Биология
Türkçe: Biyoloji
Türkmençe: Biologiýa
Thuɔŋjäŋ: Piöcëpïr
ᨅᨔ ᨕᨘᨁᨗ: ᨅᨗᨕᨚᨒᨚᨁᨗ
українська: Біологія
اردو: حیاتیات
ئۇيغۇرچە / Uyghurche: بىئولوگىيە
vèneto: Biołogia
Tiếng Việt: Sinh học
Volapük: Lifav
Võro: Bioloogia
文言: 生物學
West-Vlams: Biologie
Winaray: Biyolohiya
吴语: 生物學
Xitsonga: Ntivo-Vutomi
ייִדיש: ביאלאגיע
粵語: 生物學
Zazaki: Biyolociye
Zeêuws: Biologie
žemaitėška: Bioluogėjė
中文: 生物学