Art

För kungen i irländsk mytologi, se Art mac Cuinn.
Gråtrutskomplexet (Larus argentatus-cachinnans-fuscus) har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut (Larus michaellis).

Art är ett begrepp inom biologi. I biologisk systematik delar man in närbesläktade organismerna i grupper, så kallade taxa, i en hierarki. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets för djursort. Som exempel är lejon, tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening. Närbesläktade arter som på ett eller annat sätt har beröringspunkter med varandra kan ibland omnämnas som ett artkomplex eller en artgrupp. [1] Sådana grupper förekommer bland de flesta typer av organismer.

Länge ansågs artbegreppet som den självklara grundläggande (minsta) enheten inom systematiken, men hur man definierar en art har debatterats i flera århundraden och det finns över tjugo olika sätt att definiera en art - och någon enighet kring definitionen av vad en art är har ej kunnat uppnås. Den klassiska definitionen, som brukar kallas det biologiska artbegreppet, myntades av Ernst Mayr som säger att en art är en grupp av naturliga populationer som reproducerar sig mellan populationerna eller åtminstone skulle kunna göra det, och som är reproduktionsmässigt isolerade från andra sådana grupper. En annan vanlig definition som kallas det fylogenetiska artbegreppet grundar sig på att en art omfattar alla individer som har en gemensam evolutionär anfader. [2]

I dag skiljer taxonomer mellan artbegrepp, som definierar vad som är en art, och vad som är artkriterier, där det senare kan omfatta flera av de tidigare metoderna för att definiera vad som är en art. Detta har lett till större konsensus kring artbegreppet, som då definieras som en hypotes om en unik utvecklingslinje som kan påvisas genom flera olika beviskriterier. Denna metodik kallas för den integrerade taxonomin. [2]

Alla arter definieras utifrån en typ, vilket är en unik individ av en organism som fungerar som referens. Det är utifrån denna typ som arten har beskrivits.

Historik

Genom historien har man haft olika krav på hur stora skillnaderna ska vara mellan populationer för att de ska räknas som en god art. När forskare under upplysningstiden började samla in stora mängder biologiskt material runt omkring i världen, blev det något av en jakt på nya arter, vilket resulterade i att den allra minsta subtila avvikelse i storlek, mönster eller färg fick till följd att individen utropades till att vara en del av en egen art. Senare har många av dessa arter mist sin artstatus och ses i dag istället som exempel på naturliga fluktuationer inom populationen eller också klassificeras de som en underart. Denna "jakt" på nya arter resulterar även i dag till förslag om att en specifik population bör klassificeras som en egen art.

Under det senaste decenniet, bland annat på grund av nya rön genom DNA-analyser, har uppfattningarna om hur artbegreppet ska definieras varit så många och skilda att man oroats för en total upplösning - med resultat att olika forskare skulle använda sig av olika artbegrepp - vilket i sin tur skulle leda till stora svårigheter i forskningsvärlden. Detta har lett till att man försökt skapa nya riktlinjer för att avgöra artstatus.

Andra Språk
Afrikaans: Spesie
Alemannisch: Art (Biologie)
العربية: نوع (تصنيف)
aragonés: Especie
asturianu: Especie
Avañe'ẽ: Juehegua
azərbaycanca: Bioloji növ
বাংলা: প্রজাতি
башҡортса: Төр (биология)
беларуская: Біялагічны від
беларуская (тарашкевіца)‎: Від (біялёгія)
भोजपुरी: प्रजाति
български: Вид (биология)
Boarisch: Oart (Biologie)
brezhoneg: Spesad
català: Espècie
Чӑвашла: Тĕс (биологи)
čeština: Druh
Cymraeg: Rhywogaeth
dansk: Art
English: Species
español: Especie
Esperanto: Specio
euskara: Espezie
Fiji Hindi: Species
français: Espèce
Frysk: Soarte
Gaeilge: Speiceas
galego: Especie
한국어: 종 (생물학)
hornjoserbsce: Družina (biologija)
hrvatski: Vrsta
Ilokano: Sebbangan
Bahasa Indonesia: Spesies
interlingua: Specie
italiano: Specie
Basa Jawa: Spésies
ಕನ್ನಡ: ಜಾತಿ
Kapampangan: Species
къарачай-малкъар: Биология тюрлю
ქართული: სახეობა
қазақша: Түр
Kiswahili: Spishi
Kreyòl ayisyen: Espès
Kurdî: Cure
Кыргызча: Түр
latviešu: Suga
Lëtzebuergesch: Aart
lietuvių: Rūšis
lumbaart: Spéce
magyar: Faj
македонски: Вид (биологија)
മലയാളം: സ്പീഷീസ്
Malti: Speċi
მარგალური: გვარობა
Bahasa Melayu: Spesies
монгол: Зүйл
မြန်မာဘာသာ: မျိုးစိတ်
Nederlands: Soort
नेपाल भाषा: प्रजाति
日本語: 種 (分類学)
Napulitano: Specia
norsk: Art
norsk nynorsk: Art
oʻzbekcha/ўзбекча: Tur (biologiya)
ਪੰਜਾਬੀ: ਪ੍ਰਜਾਤੀ
پنجابی: سپیشیز
Patois: Spiishi
Piemontèis: Spece
Plattdüütsch: Oort (Biologie)
português: Espécie
Runa Simi: Rikch'aq
русиньскый: Вид (біолоґія)
Scots: Species
shqip: Lloji
Simple English: Species
slovenčina: Druh (taxonómia)
slovenščina: Vrsta (biologija)
کوردی: جۆرە
српски / srpski: Врста (биологија)
srpskohrvatski / српскохрватски: Vrsta
Basa Sunda: Spésiés
suomi: Laji
Tagalog: Espesye
татарча/tatarça: Төр (биология)
తెలుగు: జాతి
Türkçe: Tür
Türkmençe: Biologik görnüş
українська: Вид (біологія)
اردو: نوع
vèneto: Spece
Tiếng Việt: Loài
West-Vlams: Sôorte
Winaray: Espesyis
ייִדיש: זגאל
粵語: 物種
中文: 物种