Äggcell

Denna artikel avhandlar människans äggcell. För ägg i allmänhet se ägg.
Diagram över en äggcell.
En sädescell vid äggcellen

Äggcell eller ovum är en haploid honlig reproducerande cell eller könscell.[1] Både djur och landväxter har äggceller. Hos människan är äggcellen 0,2 mm, vilket gör den till människans största cell.[2]

Äggcellen bildas genom meios i äggstockarna, en process som kallas oogenes. Den är kvinnans köncell vid fortplantningen, vilken då befruktas av en spermie (sädescell) vid graviditet. Vid lyckad befruktning, vilket sker i en äggledare under ägglossningen, fastnar det befruktade ägget i livmoderslemhinnan, där det börjar dela på sig. Vid tvillingfödsel kan antingen ett eller flera ägg befruktas (enäggs- respektive tvåäggstvillingar). När ägglossningen inte leder till graviditet följer det obefruktade ägget med menstruationsblodet ut ur kroppen.

I äggcellen finns de av kvinnans gener som förs vidare till avkomman. Totalt sett utgörs 50% av avkommans arvsmassa av de gener som kommer från äggcellen. Detta innebär också att endast 50% av kvinnans egna anlag förs vidare genom äggcellen. Endast i äggcellen finns mitokondriellt DNA och i den kan det endast finnas en X-kromosom, medan könet på avkomman avgörs av spermien. Till skillnad från spermier, är äggceller orörliga. Att de förflyttas från äggstockar till äggledare och därefter, när befruktning uteblir, via livmodern ut genom vaginan beror inte på egenskaper hos ägget.

Runt äggcellen finns ett membran av granulosaceller som kallas corona radiata, som skyddar äggcellen. Själva cellkärnan finns i ooplasman (ett slags äggula med protein), som finns i ett skyddande lager som kallas oolemma och zona pellucida.[2] En äggcell per menstruationscykel bildas i oogenesen av en oocyt genom två meioser, där mellanstadiet kallas ootid.[3] Om äggcellen befruktas kallas den därefter zygot.

Människan och däggdjur

Varje menstruationsblödning avslutas med att flera ägg och äggblåsor börjar växa. Endokrint sett regleras äggtillväxt och ägglossning framför allt av luteiniserande hormon och follikelstimulerande hormon. En äggblåsa spricker i mitten av menstruationscykeln och det mogna ägget lossnar och fångas upp av äggledaren. Detta kallas för ägglossning. När det sker stiger kroppstemperaturen ungefär en halv grad och den blir förhöjd fram till några dagar före menstruationen.

Den tomma äggblåsan omvandlas till något som kallas gulkropp. Gulkroppen bildar kvinnliga könshormoner som förberedelse för livmoderns slemhinna att ta emot det befruktade ägget. Om ägget befruktas växer gulkroppen och hormonerna som bildas gör att slemhinnan växer till och börjar producera ett näringsrikt sekret. Om äggcellen inte befruktas upphör gulkroppens produktion av kvinnliga könshormoner efter 10-12 dagar, och sedan försvinner den. Efter klimakteriet innehåller äggstockarna i princip inga ägg.

Ett svenskt forskarteam kunde på knockout-möss 2014 visa att det finns två klasser fruktsamma äggceller. En klass är aktiv vid ingången till puberteten och en bit in i tonåren. Den andra klassen finns hos vuxna kvinnor, och ersätter efter pubertetsstarten den första klassen. Den första klassen ägg växer hastigt, men den andra klassen långsamt. Den första klassen verkar åtminstone delvis ha till funktion att sätta igång puberteten. Första klassen är troligen huvudsakligen anovulatorisk, det vill säga att den inte leder till ägglossning, men äggen kan också befruktas och ge levande avkomma. Den andra klassen deltar i den fortsatta ägglossningen efter pubertetsstarten.[4]

Det antogs förr att kvinnan föds med de ägg hon kommer att ha under livet. Detta antagande har alltså börjat ifrågasättas. Äggkvaliteten försämras ofta med stigande ålder, och studier har därför gjorts i hur man kan bromsa äggens åldrande. Förr antogs att det var själva äggen som åldrades. Enligt dem som ifrågasätter den äldre teorin är det istället förmodligen fråga om att förutsättningarna i själva äggstockarna förändras med stigande ålder.[5]

Andra Språk
Alemannisch: Eizelle
العربية: بويضة
asturianu: Óvulu
azərbaycanca: Yumurta (hüceyrə)
বাংলা: ডিম্বাণু
Bân-lâm-gú: Loán-sè-pau
беларуская: Яйцаклетка
беларуская (тарашкевіца)‎: Заплодкавая вуза
български: Яйцеклетка
bosanski: Jajna ćelija
brezhoneg: Viell
català: Òvul
čeština: Vajíčko
chiShona: Dowokadzi
Deutsch: Eizelle
eesti: Munarakk
Ελληνικά: Ωάριο
English: Egg cell
español: Óvulo
euskara: Obulu
فارسی: تخمک
français: Ovule
Gaeilge: Ubhán
galego: Óvulo
ગુજરાતી: અંડ કોષ
한국어: 난자
հայերեն: Ձվաբջիջ
हिन्दी: डिम्ब
hrvatski: Jajna stanica
Bahasa Indonesia: Sel telur
interlingua: Ovo
íslenska: Eggfruma
italiano: Ovulo (gamete)
עברית: ביצית
Basa Jawa: Sèl endhog
Kiswahili: Ova
Кыргызча: Энелик клетка
latviešu: Olšūna
lietuvių: Kiaušialąstė
македонски: Јајце клетка
മലയാളം: അണ്ഡം
Bahasa Melayu: Ovum
Nederlands: Eicel
日本語: 卵細胞
norsk: Eggcelle
norsk nynorsk: Eggcelle
occitan: Ovul
oʻzbekcha/ўзбекча: Tuxumhujayra
português: Óvulo
română: Ovul
Runa Simi: Runtucha
русский: Яйцеклетка
Scots: Egg cell
Simple English: Ovum
slovenčina: Vajcová bunka
slovenščina: Jajčece
کوردی: ھێلکۆکە
српски / srpski: Јајна ћелија
srpskohrvatski / српскохрватски: Jajna ćelija
Basa Sunda: Ovum
suomi: Munasolu
Tagalog: Ovum
татарча/tatarça: Күкәй күзәнәк
українська: Яйцеклітина
Tiếng Việt: Noãn
Winaray: Ovum
粵語:
中文: 卵细胞